Boka boende på Kungsgården Långvind!

🚲🚶🏻‍♀️ Långvinds bruksmiljö–Byåsen: 7 km

Print Friendly, PDF & Email

Vandringen ”Kungsgården–Långvinds bruksmiljö–Byåsen–Kungsgården” är 6,6  kilometer. Den tar 2.30 timmar, inklusive rast och tid att läsa informationsskyltarna.

Vandringen börjar och slutar vid Kungsgården Långvind i Långvindsbruk.

Vandringen går genom Långvinds centrala bruksmiljö, från Kungsgården Långvind i väster till den centrala järnbruksmiljön med masugnsruinen och annat i öster. Bruksmiljön är ovanligt väl bevarad, även om delar är ruiner.

Vandringsvägen är lätt att följa med hjälp av denna karta eller anvisningarna nedan. Denna vandring har flera informativa skyltar längs vägen.

Vandringen är på asfaltväg samt på stig och grusväg.

Lämplig plats för rast är antingen vid udden längst åt öster eller på Byåsen längst åt söder. Vid den allmänna vägens vändplan, öster om vandringens markering 1 kilometer, finns campingbord; strax norr om vändplanen finns en grillplats. Det andra alternativet är på anda sidan asfaltvägen till Långvinds fritidsområde, drygt 4 kilometer från start, där det på traktorstigen söderut finns ett campingbord. Båda platserna ligger vackert vid Långvindsfjärden respektive Byåsens stora åker (bild).

Vandringen börjar på Kungsgården Långvind och går österut. Några hundra meter efter Kungsgården Långvind kommer man in i Norrlands längsta lindallé och en imponerande stengärdesgård. Här passerar man den forna rättarbostaden Mellanhammaren och några hundra meter bort slaggbastan, båda på vägens norra sida.

Strax därefter, på södra sidan, reser sig en av Gävleborgs klassiska milstolpar från sjuttonhundratalet.

Nästa anhalt är Långvinds herrgård (bild), grundlagd 1799 med omfattande om- och tillbyggnad 1896. Där allén vidgar sig går herrgårdens uppfart. En engelsk park breder ut sig mellan väg, herrgårdsdamm och herrgård. I herrgårdsdammen ligger ett lusthus på en liten holme.

I höjd med herrgården, fast på norra sidan vägen, ligger Långvinds kapell (bild), som stod klart några år efter herrgården. Framför kapellet står en mycket ovanlig ”klockstapel”, där klockan är en järntriangel, gjord av smeder på bruket. Man ringer in förrättningar genom att slå på triangeln med en träklubba. Brukskapellet är öppet sommartid och är i bruk för förrättningar året om. Kungsgården Långvind har nyckel till kapellet.

Strax öster om kapellet låg tidigare brukets förvaltarbostad, som brann ner 1919. Bredvid ligger garage med servicebyggnad och brukets tidigare ladugård, som var i bruk till dess jordbruket avvecklades 1958.

På södra sidan av landsvägen ligger en nästan kringsluten gård, som vi återkommer till. Här passerar man lite längre fram brukets forna snickeri, som i dag hyser bland annat Långvinds bruks museum

På norra sidan vägen, strax efter skylten ”Malmkajen”, ligger nya förvaltarbostaden, på södra sidan ett bostadshus.

Längs vandringen österut passerar man på norra sidan huset glaslyktan och två vita stugor, däremellan ligger bruksarresten.

På södra sidan ligger ångsågverket, som tidigare hade en kort järnväg till landsvägen. Sågverket var i bruk till 1952. Här börjar också Långvinds natur- och kulturstig (bilden), som man dock kan ansluta till på flera platser; stigen har 17 informativa tavlor om Långvind  som järn-, jord- och skogsbruk.

Längre ut ligger på norra sidan, vid grusvägen Generalsvägen, ligger  två röda spannmålsmagasin. På vägens södra sida finns flera byggnader, som minner om den marina delen av Långvind. Längst ut på udden, vid vägens vändplan, står campingbord och grillplats, där man kan ta paus. Här finns också brukets gästhamn – och ett utedass.

Vandringen söderut går längs Långvinds natur- och kulturstig, förbi ångsågverket på östra sidan, tomtens stuga på västra sidan och över flera flöden ut i havet.

Åt öster öppnar sig havet och man förstår att järnbruket, när det anlades 1687, låg mycket nära vattnet, som landhöjningen har pressat tillbaka cirka tre höjdmeter.

Stigen mynnar ut i en grusväg nedanför masugnsruinen. Vandra åt norr, för att sedan ta av åt väster – mellan bäcken, som är ett konstgjort förbilöp för vandrande fisk, och kolhuset. Nu kommer man in på en nästan kringsluten gård, bestående av kolhuset, stångjärnsmagasinet, bränneriet och gnisterhuset. Bränneriet är en restaurang, som har öppet för abonnemang.

Vandringen går fram till den stora informationstavlan väster om Bränneriet, sedan på stigen upp mot herrgårdsdammen och brandstationen. Det finns tre flöden ut från Herrgårdsdammen, förbilöpet för fisk, flottningsrännan och masugnsrännan. Bilden på masugnen är från cirka 1980, då den ännu var relativt intakt. Runt den finns andra ruiner från järnbruksepoken, som man vandrar igenom, innan man kommer ut på grusvägen och den här gången tar av åt söder. Järnbruket upphörde 1890, även om andra järnbruk hyrde in sig i masugnen några år fram till 1902. 

Vandringen längs grusvägen har en avstickare österut till brukets gästhamn. Lite längre fram på östra sidan av Hedbergsvägen – som grusvägen heter fram till vägen mellan Långvindsbruk och Långvinds fritidsområde – ligger Nybygget (bild från sidan mot havet). Det är brukets största byggnad efter herrgården och var tidigare vad man beskrev som hyreskasern.

Vandringen fortsätter längs Hedbergsvägen, som efter  knappt 4 kilometer går över asfaltvägen till Långvinds fritidsområde. Fortsätt ner mot åkern och ta av åt söder; här finns ett campingbord efter några hundra meter, lämpligt för paus med en stor del av Byåsen framför ögonen.

Vandringen går tillbaka mot vägskälet Långvindsbruk–Långvinds fritidsområde via den traktorstig, som går mellan åkern och asfaltvägen. Runt åkern ligger det som en gång i tiden var Långvinds by. Här noterade Gustav Vasas skattemasar år 1542 att det fanns sex mantalssatta hemman. Långvind stavas vid denna tid omväxlande Longuinne eller Longuenne. Ingen av de gamla gårdarna finns kvar, däremot en stor loge och lada på södra sida av vägen och ett uthus på norra sidan.

Det tar ytterligare 128 år innan Långvind gör avtryck i historieskrivningen. År 1670 får bergmästare Albrekt Behm rätt till ålfiske ”vid en ström Långvinden benämnd”, som det närmast poetiskt står i privilegiebrevet. Namnet ”Långvind” kommer från adjektivet ”lång” och ett efterled, som sannolikt kommer från substantivet ”vinda”, vilket skulle syfta på en krokig naturformation.

Vägen tillbaka till vägskälet går förbi båtsmanstorpet Mistersmo, där ett modernt hus på 1980-talet ersatte det gamla torpet.

Vid vägskälet ligger i väster gamla skolan (bild), som lades ner 1949, då befolkningsminskning och skolskjutsar förändrade skolförutsättningarna i Långvind och andra små samhällen i Enångers landskommun. Mittemot den tidigare folkskolan ligger en bostadshus och längre åt öster, på norra sidan vägen, östra sädesmagasinet.

Vägen tillbaka till Kungsgården Långvind går förbi gården Kvarnen (bild) på norra sidan. Brukets gamla kvarn finns inte kvar, däremot gården som fått namn efter kvarnen. Den ligger högt och vackert vid Kvarndammen, med flera utflöden ur dammen. Ytterligare en damm finns uppströms, Hålldammen.

Vattnet har tre vägar ut ur Kvarndammen: huvudfåran med ett vattenfall som man ser från vägen, ytterligare en fåra från dammen och ett förbilöp – även kallat omlöp eller vandringsväg – för fisk. Förbilöpet blev klart 2007 och gör – tillsammans med tre andra omlöp – att fisken kan vandra cirka 15 kilometer uppströms från havet.

Nedanför Kvarnen, strax före bron, ligger brukets tidigare kraftstation. Elverket uppfördes på 1940-talet, var i drift till 1954 och levererade likström till främst belysning och mjölkningsmaskiner.

På andra sidan bron ligger på norra sidan brukets klensmedja (bild) mellan Långvind ströms två huvudflöden. Klensmedjan, som är relativt intakt, är en del av den tidigare övre hammarsmedjan. Den var ursprungligen en smedja för mindre smidesprodukter och reparation av smidesföremål.

Nu är vandringen, efter totalt 6,6 kilometer, tillbaka på Kungsgården Långvind.

Vandringen kräver inte stadiga kängor eller stövlar.

Tre appar – som finns för IOS (Apple) och Android – är bra att ha i mobilen:
Min karta från Lantmäteriet
• Topo GPS
Fornfynd från Riksantikvarieämbetet

Artikelns karta är genererad från Topo GPS. Använd gärna denna app för att säkra att du är på rätt spår under vandringen!

Text och bilder:
Jörgen Bengtson

Foto masugnen: Pärlennart Larsson

Sidan uppdaterad 16 januari 2021


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv