Boka boende på Kungsgården Långvind!

Bränneriet

Print Friendly, PDF & Email

Bränneriet med Kolhuset är centrum i Långvindsbruk under sommaren. Bränneriet med Kolhuset och andra kringbyggnader rymmer restaurang, kafé, pub och utställningar, som lockar människor från när och fjärran. På bilden Tess Lind, som är den restauratör som drivit Café Bränneriet flest år.

Tess Fredriksson

Ett virvlande vattendrag, en nyanlagd bäck med vandrade fisk i, rinner förbi Kolhuset på sin korta väg från Herrgårdsdammen till havet.

Brännvinsbränneri blir krog
Bränneriet är – precis som namnet säger – Brukets brännvinsbränneri. Här framställde Bruket brännvin, som var en del av lönen till de anställda.

Bränneriet är en av de äldsta byggnaderna i området, byggt som bränneri, ombyggt till tvättstuga och badhus, för att i början av 2000-talet bli restaurang.

Restaurang och café Bränneriet höll fram till sommaren 2016 öppet juni–augusti. Sedan dess har det inte funnits någon restauratör. Bränneriet är dock fortsatt öppet för abonnemang under vår, sommar och höst.

Kolhus blir lokal
Mittemot Bränneriet ligger Kolhuset (bilden), ett av de bäst bevarade i Hälsingland. Även det har genomgått en radikal omvandling. Det byggdes som träkolslager för brukets nedre hammare. Efter järnbruksepoken blev det vedbod för brukets behov; man kapade och klöv ved med hjälp av en tändkulemotor från Atlas i Stockholm, som fortfarande fungerar och visas upp då och då. Efter renovering blev Kolhuset vad det är i dag, restaurang, pub, konferenslokal, scen och festlokal.Branneriet

Kolet transporterades i ett slags korgslädar, så kallade kolstigar eller kolryssar, in i kolhuset genom de övre portarna på gavlarna. Sedan tömdes kolet ner på bottenvåningen. Där står två gamla kolryssar och gör i dag tjänst som serveringsbord.

Marken mellan Bränneriet och Kolhuset är soliga dagar en enda stor servering. Som mest kan det komma 600 personer till evenemang på Restaurang Bränneriet.

Stångjärnsmagasin blir kulturell spis
Nästan sammanvuxet med Bränneriet är stångjärnsmagasinet. Östra delen användes sporadiskt som handelsbod under första hälften av 1900-talet och den västra användes som sliperi för verktyg och redskap. I dag är den främst utställningslokal för bilder och berättelser från Långvind. Här kan alltså den som besöker Bränneriet få kulturell spis.

När byggnaden var stångjärnsmagasin hade den dubbelportar på båda långsidorna. Oxar, som hade kärror lastade med stångjärn, passerade tvärs igenom byggnaden. På den södra fasaden ser man nu igensatta, liggande öppningar, där man sköt in stångjärnet i byggnaden.

Gnisterhus utan användning
På väg in till Bränneriet, mittemot stångjärnsmagasinet, ligger en liten byggnad, gnisterhuset. Röken från härdarna i den nedre hammaren leddes in i gnisterhuset. Byggnadens uppgift var att samla upp det varma och glödande stoftet, innan röken fortsatte ut genom skorstenen.

I gnisterhuset fanns tidigare ett tegelvalv. På valvet kunde man placera säd för mältning (torkning), för att senare använda denna vid öl- och brännvinstillverkning.

Gnisterhuset har i dag ingen användning.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 4 augusti 2018


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv