Bränneriet med Kolhuset ligger centralt i Långvindsbruk. Dessa och andra kringbyggnader rymmer restaurang, kafé, pub och utställningar, som lockar människor från när och fjärran. På bilden Åsa och Peter Hommen, som var restauratörer 2019. Från och med sommaren 2020 är Bränneriet stängt som sommarrestaurang men håller öppet för abonnemang.
Ett virvlande vattendrag – en nyanlagd bäck med vandrade fisk i – rinner förbi Kolhuset på sin korta väg från Herrgårdsdammen till havet.
Brännvinsbränneri blir krog
Bränneriet är – precis som namnet säger – Brukets brännvinsbränneri. Här framställde Bruket brännvin, som var en del av lönen till de anställda.
Bränneriet är en av de äldsta byggnaderna i området, byggt som bränneri, ombyggt till tvättstuga och badhus, för att i början av 2000-talet bli kafé och restaurang till och med 2019.
Café Bränneriet är öppet för abonnemang under vår, sommar och höst.
Kolhus blir lokal
Mittemot Bränneriet ligger Kolhuset (nedre bilden), ett av de bäst bevarade i Hälsingland. Även det har genomgått en radikal omvandling. Det byggdes som träkolslager för brukets nedre hammare. Efter järnbruksepoken blev det vedbod för brukets behov; man kapade och klöv ved med hjälp av en tändkulemotor från Atlas i Stockholm, som fortfarande fungerar och visas upp då och då. Efter renovering blev Kolhuset vad det är i dag, restaurang, pub, konferenslokal, scen och festlokal, först permanent sommartid, sedan för abonnemang.
Kolet transporterades i ett slags korgslädar, så kallade kolstigar eller kolryssar, in i kolhuset genom de övre portarna på gavlarna. Sedan tömdes kolet ner på bottenvåningen. Där står två gamla kolryssar och gör i dag tjänst som serveringsbord.
Vid stora musikevenemang, som Sommarens sista konsert i Långvind 2019, har det varit upp till 1 200 personer i området.
Långvinds bruksmiljöförening arrenderar Bränneriet, Kolhuset och andra centrala byggnader av Holmen Skog AB.
Stångjärnsmagasin är restauranglokal
Nästan sammanvuxet med Bränneriet är stångjärnsmagasinet. Östra delen användes sporadiskt som handelsbod under delar av 1900-talet och den västra användes som sliperi för verktyg och redskap. I dag är stångjärnsmagasinet en inomhusdel av Café Bränneriet.
När byggnaden var stångjärnsmagasin hade den dubbelportar på båda långsidorna. Oxar, som hade kärror lastade med stångjärn, passerade tvärs igenom byggnaden. På den södra fasaden ser man nu igensatta, liggande öppningar, där man sköt in stångjärnet i byggnaden.
Gnisterhus utan användning
På väg in till Bränneriet, mittemot stångjärnsmagasinet, ligger en liten byggnad, gnisterhuset. Röken från härdarna i den nedre hammaren leddes in i gnisterhuset. Byggnadens uppgift var att samla upp det varma och glödande stoftet, innan röken fortsatte ut genom skorstenen.
I gnisterhuset fanns tidigare ett tegelvalv. På valvet kunde man placera säd för mältning (torkning), för att senare använda denna vid öl- och brännvinstillverkning.
Gnisterhuset har i dag ingen användning.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 31 juli 2022