Långvinds herrgård

Långvinds herrgård är en hälsingegård från 1799, som inte liknar någon annan i landskapet.

Långvinds herrgård blev tillbyggd och fick sin nuvarande, pampiga utformning med tre våningar och 28 rum 1896, sex år efter det att järnbruket i praktiken gått ur tiden.

Herrgården blir behandlingshem
Herrgården är i bruksfamiljen Totties ägo under större delen av 1900-talet.

1975 köper Hudiksvallskonstnären Reidar Kanth med hustru Adrie Kanth fastigheten av familjen Tottie. Då har herrgården stått tom och utan köpare i många år.

”Ambitionen var att starta en konst- och kulturgård i Carl Malmstens anda”, berättar Reidar Kanth för Långvind.com.

Han hade själv arbetat flera år på Nyckelviksskolan, Lidingö, som var präglad av Carl Malmstens tänkande och pedagogik. Problemet med herrgården var och är ekonomin. Reidar Kanth sökte ekonomiskt stöd för projektet från främst Statens kulturråd, Landstinget Gävleborg, Hudiksvalls kommun och olika stiftelser. När stödet stödet uteblev – och dessutom en av de tre som var engagerad i projektet, Nils Andersson, blev sjuk – blev Reidar Kanth tvungen att avveckla projektet.

”Det var med sorg vi avslutade tankarna med Långvinds herrgård”, berättar han.

1979 säljer Reidar Kanth herrgården till den franskfödde prästen Louis Jaqui. För att försäljningen skulle bli av, måste köparen, enligt Reidar Kanth, ”lova att verka för bibehållande av byggnadens kulturhistoriska värde”.

1985–1998 är herrgården behandlingshem, vilket sliter hårt på den gamla skönheten. Herrgårdens förfall blir påtagligt under denna tid.

1998 kommer vändpunkten, då den polskfödda Söderhamnskonstnären Elina Mytnik och hennes man Jonatan köper herrgården på exekutiv auktion den 27 oktober 1998. De betalar 580 000 kronor, en liten summa jämfört med vad de sedan lägger ner på herrgården.

Spekulanter ville plundra herrgården
Det finns också andra spekulanter 1998. En vill plundra herrgården på kakelugnar, värdefulla föremål, golv och annat eftertraktat, för att sedan riva huset och sälja virket.

En annan vill bygga om herrgården till exklusiva lägenheter.

Kulturen vinner striden om herrgården. Projektet att rusta upp herrgården och göra Långvinds forna brukscentrum till ett kulturcentrum tar sin början.

Herrgården blir kulturcentrum
Elina Mytnik vill göra herrgårdsmiljön till ”en arena för nationella och internationella möten mellan kultur, konst och näringsliv och utgöra den katalysator som gör Långvind till en levande bygd”.

I tidningen Helsingen (7/4 2004) talar hon om herrgården som ”en mötesplats för och mellan människor, sådana som uppskattar den här typen av miljö”.

Elina Mytnik kommer som en räddande ängel i grevens tid.

Omfattande renovering
1998 startar hon projektet ”Långvinden” för att rädda och utveckla herrgården.

1999 i maj börjar renoveringen. Långvinds herrgård får bland annat nytt tak, ny veranda, ny färg för första gången på ett halvsekel, torr källare, renoverad undervåning, flera renoverade rum, några övernattningsrum, restaurerat mejeri och fungerande serveringskök.

Yttermiljön får också ett välbehövligt lyft; en förvildad engelsk park blir åter park, ett förfallet lusthus återfår sin forna form och färg, en gyttjepöl till bruksdamm blir åter en praktfull vattenspegel, en förvildad gräsmatta lyser åter friskt grön.Lusthusbro

Mycket i innemiljön är bevarat, som tjugotalet fina kakelugnar, takmålningar, artonhundratals-tapeter, dekormålningar, spiraltrappa i gjutjärn och många tidstypiska rum som salongen, matsalen, rökrummet och sovrummen.

Dubbla kulturpris
Den 1 juni 2002 får Långvinds herrgård, via Långvinds herrgårds kulturförening, utmärkelsen Årets byggnadsvårdsprojekt i Hudiksvalls kommun.

Två år senare, 2004, får Elina Mytnik Norrlandsförbundets kulturpris 2004, Olof Högbergsplaketten för Gävleborgs län.

Upprustningen av herrgården har till en börjat skett med enbart privata medel. I dag sker upprustningen med både privata och offentliga medel samt sLusthustora ideella arbetsinsatser.

Enda av sitt slag i Norrland
Långvinds herrgård är unik, inte bara i Hudiksvall, utan även i Hälsingland och Norrland som helhet, ja kanske rent av i Sverige.

Det som kännetecknar Långvinds herrgård är att det är en ovanligt stor herrgårdsbyggnad i trä med mycket bevarat, både exteriört och interiört, från 1890-talet.

Det är nämligen under artonhundralets sista årtionden herrgården får sin nuvarande utformning.

Schweizerstil i Hälsingland
Långvinds herrgård har en tidstypisk utsida, med snickarglädje och många dekorativa detaljer. Inspirationen kommer från Schweiz och Sydtyskland. Arkitekturen kallas för schweizerstil.

Mannen bakom herrgårdens nuvarande form är Sven Malm, populär arkitekt i Sundsvall. Han gjorde 1891 ritningarna till den genomgripande ombyggnaden av herrgården på uppdrag av Wilhelm Söderhjelm, ägaren till Långvinds bruk.

På fasaden står 1896 som byggnadsår. Huvuddelen av huset är dock nästan hundra år äldre. Herrgården byggdes under 1800-talets första år.

Ingen flyttad kungsgård
Långvinds herrgård är dock inte – som ryktet och olika beskrivningar säger – en kungsgård från grannsocknen Norrala.

Anders Franzén, byggnadsvårdsexpert och kulturhistoriker från Uppsala, har bokstavligt borrat sig in i herrgårdens historia. Han redogör för resultaten i skriften ”Långvinds herrgård Ett hus med stil och historia”, publicerad i juli 2004. Skriften är konst- och arkitekturhistorisk beskrivning av Långvinds herrgård.

Han har tagit borrprover ur timret i olika delar av huset. Analysen av borrkärnorna visar att herrgården byggdes med nyfällt timmer från hälsingeskogarna 1799–1805. I årsringsprotokollet står ”fällt vintern 1798–99” om de flesta proverna; några är från vintern 1799–1800 eller sommaren 1800.

Anders Franzén har också grävt i landsarkivet i Härnösand, som rymmer brukets arkivalier från 1600-talet till ungefär 1920. I bokföringen från år 1800 står under rubriken ”Timmers Conto” att 700 stycken långtimmer från Långvinds bruk använts till ”Nya Byggningens uptimring”.

Byggd i två omgångar
En entreprenör från Dalarna stod för huvuddelen av bygget. Han lejde arbetsstyrkor på 13–17 man, som 1799 sprängde sten och lade grunden till herrgården och året därefter byggde ”Nya Stora Byggningen 2ne våningar hög med vindsrum, öfver SpånTack [spåntak] till 2/3 delar”.

Den stora om- och tillbyggnaden på 1890-talet gav herrgården en stor flygel i tre våningar, en förstorad vindsvåning, en tidstypisk glasveranda i tre våningar och stora förändringar interiört.

Engelsk trädgård med ädellövträ
Herrgårdsparken är i engelsk stil med oregelbundna, osymmetriska linjer och vild romantik.

Parken har en samling av ädellövträd, som är ovanlig norr om Dalälven: en bok, tre ekar och många askar – en del mer än 200 år gamla.

Blomsterrabatterna är nyanlagda. Enda historiska växter är gul iris längs herrgårdsdammen och rosenbusken Elsa. Den andra växterna är nyplanterade.

Utanför parken finns en imponerande allé, Norrlands längsta lindallé.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 9 juli 2019