Vem trodde det var möjligt för STF Hotell och konferens Hudiksvall Kungsgården Långvind, Enånger, att slå nytt rekord i samlingen av flerbandsencyklopedier? Agnetas och min resa till London förra veckan, då vi besökte två antikvariat, gav resultat: Encyclopædia Britannica från 1771.
– Jag fann trebandsverket hos antikvariatshandlaren Tim Bryars, som håller till på den charmerande gågatan Cecil Court, vilken har många butiker med gamla föremål. Första köpet blev en Europakarta av Moll från 1701. Sedan kunde jag inte slita mig från Encyclopædia Britannica från 1771, även om det var ett faksimil, säger Jörgen Bengtson.
Encyclopædia Britannica är världens främsta uppslagsverk. Det har brittisk historia – men med skotska förtecken. Trebandsverket från 1771 är tryckt i Edinburgh, har den skotska tisteln i sin logotyp och understryker att verket är utgivet ”by a Society of Gentlemen in Scotland”.
I detta historiska verk finns uppslagsord om bland annat Sverige, Stockholm och Hälsingland – det senare hittar man under landskapets latinska namn ”Helsingia”.
Faksimilet har inget tryckår. Men verket är sannolikt utgivet av Encyclopædia Britannica 1979. Encyclopædia Britannica är världens största uppslagsverk, som kommit ut sedan 1768 (oklart om det är samma upplaga som faksimilet). Den 15:e upplagan i 32 band från 2010 var den sista tryckta versionen. Sedan 2016 finns Encyclopædia Britannica bara som digitalt uppslagsverk. Största konkurrenten är Wikipedia.
Rekordet på flerbandsencyklopedier på Kungsgården Långvind är nu uppe i 46 verk – ett tidigare listat verk (Gyldendals Tibinds Leksikon i tio band) hittar vi inte längre.
– Nu är vi övertygade om att Kungsgården Långvind har Norrlands största bibliotek med flerbandsencyklopedier, säger Agneta Bengtson.
På bilden syns de tre senaste förvärven: Encyclopædia Britannica i tre band från 1771, Svenskt Konversations-Lexikon i fyra band från 1845 och Lindblads Lexikon i tre band från 1925.
För encyklopedibitaren kan vi berätta att samlingen på Kungsgården Långvind består av 46 flerbandsuppslagsverk, från stora Nordisk familjeboks uggleupplaga (38 band), Svensk uppslagsbok (32) och Encyclopædia Britannica (30) till mer slimmade verk som minstingen i två band, Columbia Viking Encyclopedia
Här finns uppslagsverk på svenska (flertalet), brittisk engelska (Encyclopædia Britannica), amerikansk engelska (Encyclopedia Americana och Columbia Viking Encyclopedia), danska (Hagerups illustrerede konversationsleksikon), norska (Aschenhougs konversasjonsleksikon i två olika upplagor och Pax Leksikon).
Till rariteterna hör två regionala encyklopedier, Uppslagsverket Finland och Norrländsk uppslagsbok.
Till flerbandsverken kommer nio enbandsverk.
Samlingen spänner från de äldsta verken, Encyclopædia Britannica från 1771 och Svenskt Konversations-Lexikon från 1845–1851, till det sista, NE i tre band från 2008.
Kungsgården Långvinds encyklopedibibliotek består av följande flerbandsuppslagsverk, sorterade efter utgivningsår och med första bandets utgivningsår sist.
• Encyclopædia Britannica, 3 band, 1771 (faksimil)
• Svenskt Konversations-Lexikon, fyra band, 1845
• Nordisk familjebok, Konversationslexikon och realencyklopedi, andra upplagan, 38 band, 1904
• Bonniers konversationslexikon, 13 band, 1922
• Nordisk familjebok, Encyklopedi och konversationslexikon, tredje upplagan, 23 band, 1923
• Lindblads Lexikon, Illustrerad uppslagsbok, 3 band, 1925
• Åhlén & Åkerlund:s konversationslexikon, 29 band, 1931
• Bonniers konversationslexikon, andra, omarbetade upplagan, 15 band, 1937
• Aschenhougs konversasjonsleksikon, ny utgave, 15 band, 1939
• Hagerups illustrerede konversationsleksikon, fjerde udgave, 10 band, 1948
• Svensk Uppslagsbok, andra upplagan, 32 band, 1949
• Kunskapens bok, första upplagan, 9 band, 1952
• Kunskapens bok, fjärde upplagan, 9 band, 1952
• Bonniers Folklexikon, 5 band, 1954
• Kunskapens bok, femte upplagan, 9 band, 1954
• Nordisk familjebok, Encyklopedi och konversationslexikon, fjärde upplagan (1951 års upplaga), 23 band, 1956
• Kunskapens bok, sjätte upplagan, 10 band, 1958
• Focus Uppslagsbok, 10 band (inklusive specialband), 1959
• Lilla uppslagsboken, andra upplagan, 10 band, 1964
• Bonniers Lexikon, 15 band, 1966
• Encyclopedia Americana, International Edition, 30 band, 1966
• Focus Uppslagsbok, andra upplagan, 5 band, 1967
• The Columbia Viking Desk Encyclopedia, 2 band, Third Edition, 1968
• Nordisk familjebok Combi Visuell, 5 band, 1971
• Lilla uppslagsboken, andra upplagan, 11 band (inklusive supplementband), 1973
• Aschehoughs konversasjonsleksikon, femte utgave, 20 band, 1974
• Focus Uppslagsbok, fjärde upplagan, 12 band (inklusive specialband), 1977
• Media Familjelexikon, 18 band (inklusive specialband), 1979
• Encyclopædia Britannica, 15th Edition, 30 band, 1981
• Pax Leksikon, 2. utgave, 6 band, 1982
• Uppslagsverket Finland, 3 band, 1982
• Slå upp, 12 band, 1985
• Bonniers Lilla Uppslagsbok, fjärde upplagan, 3 band, 1984
• Bonniers stora lexikon, 15 band, 1985
• Nationalencyklopedin, 20 band, 1989
• Prismas stora uppslagsbok, andra upplagan, 3 band, 1989
• Stora Focus, 16 band (inklusive specialband), 1990
• Bra böckers lexikon, fjärde upplagan, 25 band, 1991
• Bonniers Lexikon, 24 band, 1993
• Norrländsk uppslagsbok, 4 band, 1993
• Prismas lexikon, första upplagan (1990 års upplaga), 5 band, 1994
• Respons, 8 band (inklusive specialband), 1996
• Nationalencyklopedin supplement, 3 band, 2000
• Alf Henriksons A till Ö, En uppslagsbok, 3 band, 2005
• Respons Aha, Modern kunskap för alla, 10 band (inklusive specialband), 2005
• NE i tre band, 3 band, 2008
Enbandsverken är:
• Ungdomens egen uppslagsbok, 1940
• NKI-skolans uppslagsbok, 1946
• Kunskapens bok, tilläggsband efter sjätte upplagan, 1965
• Lilla Focus, tredje upplagan, 1974
• The New Columbia Encyclopedia, 1975
• Norstedts svenska ordbok + uppslagsbok, andra upplagan, 1999
• Norstedts uppslagsbok, trettonde upplagan, 2003
• The Penguin Encyclopedia, Second Edition, 2004
• Bonniers Uppslagsbok, 2007
– Kungsgården Långvinds rum Biblioteket räcker inte till längre, när vår flerbandsencyklopedisamling växer. Nu har uppslagsverken expanderat till kontoret. Både boende och tillfälliga gäster på Kungsgården Långvind är välkomna att botanisera i biblioteket, säger Agneta Bengtson.
Text och foto:
Jörgen Bengtson