Vandringen ”Kungsgården–Bruksvandring i Långvind–Kungsgården” är 3,6 kilometer. Den tar 1.15 timmar, inklusive rast och tid att läsa informationstavlorna.
Vandringen börjar och slutar vid Kungsgården Långvind i Långvindsbruk.
Vandringen går genom Långvinds bruksmiljö, från smedjan i väster till de marina delarna i öster med den centrala järnbruksmiljön däremellan. Bruksmiljön är ovanligt väl bevarad, även om delar är ruiner.
Vandringsvägen är lätt att följa med hjälp av denna karta eller anvisningarna nedan. Denna vandring har flera informativa skyltar längs vägen.
Vandringen är i huvudsak på asfaltväg och till mindre del på stig och grusväg.
Lämplig plats för rast är campingbord på udden vid vägens vändplan eller på norra sidan av udden, där det finns grillplats. Båda ligger vackert vid Långvindsfjärden (bild), drygt 2 kilometer från start.
Vandringen börjar på Kungsgården Långvind och går västerut på asfaltvägen. Efter några hundra meter kommer man till brukets forna klensmedja på norra sidan vägen, den äldsta intakta produktionsanläggningen i Långvind. På andra sidan bron ligger den tidigare kraftstationen, brukets yngsta produktionsanläggning, som slutade leverera elektricitet i form av likström 1954.
Vandringen åt öster kommer några hundra meter efter Kungsgården Långvind in i Norrlands längsta lindallé och en imponerande stengärdesgård. Här passerar man den forna rättarbostaden Mellanhammaren och några hundra meter bort slaggbastan, båda på vägens norra sida.
Strax därefter, på södra sidan, reser sig en av Gävleborgs klassiska milstolpar från sjuttonhundratalet (bild).
Nästa anhalt är Långvinds herrgård, grundlagd 1799 med omfattande om- och tillbyggnad 1896. Där allén vidgar sig går herrgårdens uppfart. En engelsk park breder ut sig mellan väg, herrgårdsdamm och herrgård. I herrgårdsdammen ligger ett lusthus på en liten holme.
I höjd med herrgården, fast på norra sidan vägen, ligger Långvinds kapell (bild), som stod klart några år efter herrgården. Framför kapellet står en mycket originell ”klockstapel”, där klockan är en järntriangel, gjord av smeder på bruket. Man ringer in förrättningar genom att slå på triangeln med en träklubba. Brukskapellet är öppet sommartid och är i bruk för förrättningar året om. Kungsgården Långvind har nyckel till kapellet.
Strax öster om kapellet låg tidigare brukets förvaltarbostad, som brann ner 1919. Bredvid ligger garage med servicebyggnad och brukets tidigare ladugård, som var i bruk till dess jordbruket avvecklades 1958.
På södra sidan av landsvägen ligger bränneriet med kolhuset, en restaurang som har öppet för abonnemang, och brukets forna snickeri, som i dag hyser bland annat Långvinds bruks museum.
Strax därefter passerar man fem bostadshus, på norra sidan nya förvaltarbostaden, huset glaslyktan och två vita stugor – med bruksarresten däremellan – och ett på södra sidan.
På södra sidan mer åt öster ligger ångsågverket (bild), som tidigare hade en kort järnväg till landsvägen. Sågverket var i bruk till 1952. Här börjar också Långvinds natur- och kulturstig, som man dock kan ansluta till på flera platser; stigen har 17 informativa tavlor om Långvind som järn-, jord- och skogsbruk.
Väl framme vid Generalsvägen på norra sidan landsvägen, ligger två stora spannmålsmagasin. Åt öster ligger efter totalt 2 kilometers vandring udden, med den tidigare ångbåtsbryggan och fram till 2020 ett stort hamnmagasin, som nu är rivet. Längs vägens södra sida finns flera byggnader, som minner om den marina delen av Långvind. Längst ut på uddens norra del ligger en grillplats och vid vägens vändplan står campingbord. Här finns också brukets gästhamn.
Vandringen tillbaka går via natur- och kulturstigen, som passerar ångsågverket på östra sidan. Här öppnar sig havet och man förstår att järnbruket, när det anlades 1687, låg mycket nära vattnet, som landhöjningen har pressat tillbaka cirka tre höjdmeter.
Vandringen fortsätter över Långvinds ströms olika flöden och når därefter de centrala delarna av järnbruksmiljön, med en stig som leder förbi masugnen (bild från 1908) och andra ruiner från järnbruksepoken. Järnbruket upphörde 1890, även om andra järnbruk hyrde in sig i masugnen några år fram till 1902.
Vandringen går sedan på broar över Långvinds ström, med brandstationen i öster och en nästan kringsluten gård i norr bestående av bränneriet, stångjärnsmagasinet, kolhuset och gnisterhuset. Dessa ligger på andra sidan ett utflöde från Långvinds ström, som är ett konstgjort förbilöp för vandrande fisk.
Stigen leder ner till asfaltvägen och en bra informationsskylt med karta över bruket.
Efter en vandring åter i lindallén är man efter totalt 3,6 kilometer tillbaka på Kungsgården Långvind.
Vandringen kräver inte stadiga kängor eller stövlar.
Tre appar – som finns för IOS (Apple) och Android – är bra att ha i mobilen:
• Min karta från Lantmäteriet
• Topo GPS
• Fornfynd från Riksantikvarieämbetet
Artikelns karta är genererad från Topo GPS. Använd gärna denna app för att säkra att du är på rätt spår under vandringen!
Text och bilder:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 16 januari 2021