Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Mejeriplaner tar form i Långvind

Print Friendly, PDF & Email

I helgen tog planerna på mejeri i Långvindsbruk ett steg närmare verklighet. Då avsynade tre mejeriexperter från schweiziska Grob AG den gamla ladugården i Långvinds bruk.

– Lokalen klarar kraven, bekräftar Wilhelm Tottie för Langvind.com. Det går att bygga ett mejeri i den gamla ladugården.

Hösten 2011 får Långvind och därmed Hälsingland åter ett mejeri – om allt går enligt planerna. Mejeriet kommer att tillverka både konsumtionsmjölk, yoghurt, fil, färskost och sannolikt även smör, berättar Wilhelm Tottie för Langvind.com. Mjölkprodukterna kommer att vara ohomogeniserade, vilket ger bättre smak och näringsinnehåll.

Bakom mejeriplanerna står Wilhelm och Lena Tottie. Wilhelm är en av elva delägare till Långvinds bruk. Denna satsning gör dock paret Tottie på egen hand.

Grob AG är ett av världens få leverantörer av små mejerier. Företagets verkställande direktör och ägare, Werner Grob, och bolagets mejerist och ostmästare, Reto Thalmann, inspekterade den tilltänkta mejerilokalen och gick i detalj igenom planerna med Wilhelm Tottie. Om finansiering och tillstånd går som planerat, kan mejeriet öppna hösten 2011.

– Jag har aldrig mött någon som varit lika väl förberedd för att starta ett mejeri som Wilhelm Tottie, säger Grobs nordiska representant, Sylve Andersson, till Langvind.com.

Han var på plats i Långvind under helgen tillsammans med Werner Grob och Reto Thalmann. Schweizarna var imponerade av Totties planer och hur snabbt det går att bygga ett mejeri i Sverige. I Schweiz tar byråkrati och tillståndsprövning flera år, i Sverige ett år.

Mejeriet i Långvind ska till en början producera komjölk. I nästa steg blir det även getmjölk.

Wilhelm Tottie satsar på mjölk med mycket tydlig ekologisk profil. Mjölken ska komma från gårdar i närområdet. På mejeriet ska mjölken hanteras varsamt, utan homogenisering, utan separering och med ett minimum av pumpning. Smöret ska kärnas på gammaldags sätt.

– Vi har testat homogeniserad och ohomogeniserad mjölk på 30 till 40 barn. Alla valde den ohomogeniserade mjölken, säger Wilhelm Tottie.

Enligt planerna ska 60 procent av mjölken bli konsumtionsmjölk, 30 procent fil och yoghurt – ”smaksatta med naturliga smaker från detta område som hjortron, lingon och blåbär” – och 10 procent färskost och smör. Osten ska få smak från ”lokala kryddor som inte är främmande för Hälsingland”, lovar Wilhelm Tottie.

Mjölken blir alltså huvudprodukten. Tanken är att två tredjedelar ska bli helmjölk med en fetthalt på drygt fyra procent och en tredjedel ”mellanmjölk” med 1,5–2 procent fett. Fettreduktionen kommer att ske genom skumning av mjölken.

Mejeriet får en kapacitet på 3 000 ton mjölk per år. När verksamheten är fullt utbyggd, räknar Wilhelm Tottie med att ta emot 2 000 ton komjölk och 1 000 ton getmjölk från egen getgård. Bredvid mejeriet blir det en gårdsbutik.

Getgården ska ligga i anslutning till paret Totties bostad i Huggstret, 2,5 kilometer väster om Långvindsbruk. Gården ska med tiden ha 1 000 mjölkgetter, mångdubbelt fler än någon annan getgård i Sverige. Ytterligare 1 000 getter ska finnas i en andra besättning, som han tillsammans med en kompanjon planerar för i Lit, Jämtland.

Paret Tottie planerar också för ett tredje steg, en ankgård med salmonellafria ankor och slakteri. Men först gäller det att gå i land med mejeriet, som ska finansiera getgård och ankuppfödning. Mejeriet har en prislapp på 20–25 miljoner kronor.

– Det är inget problem med finansieringen av mejeriet, säger Wilhelm Tottie till Langvind.com.

Finansieringen ska i huvudsak ske genom lån från Almi och Norrlandsfonden, bidrag från länsstyrelsen och leasing av utrustning. Långvinds bruk bidrar med en mindre del.

Om och när alla planer blir verklighet kommer resultatet att bli cirka 20 nya jobb i Långvindsbruk – varav merparten i mejeri med butik och getskötsel – och ett fantastiskt uppsving för den lilla bruksorten på Hälsingekusten.

Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv