Långvindsbruk är ett litet samhälle i Enångers socken i Hudiksvalls kommun. Långvind – Långvindsbruk, Långvinds fritidsområde och några byar längs vägen – är kommunens sydöstligaste utpost.
Långvindsbruk ligger två kilometer norr om gamla Långvinds by, dit jordbruket i bygden förr var koncentrerat. Sex kilometer söder om Långvindsbruk ligger Långvinds fritidsområde.
”Långängen rätta namnet”
Många tror att namnet ”Långvind” har med ”vind” i någon betydelse att göra, antingen vind på ett hus eller vind som blåser. Så är inte fallet. Långvind betyder ”lång äng” eller ”lång betesmark”.
Förklaringen till dagens stavning av Långvind går tillbaka till Gustav Vasas dagar. I mitten av 1500-talet förvanskade kungens fogdar namnet. Lars Tottie berättar om bakgrunden i Hälsingerunor 1987.
Fram till mitten av 1500-talet förekom stavningen ”Långuin”, ”Långauinne” och ”Långuinnen”. Namnet är bildad av adjektivet ”lång” och det redan då föråldrade substantivet ”vin”, som betyder äng eller betesmark. Gustav Vasas fogdar gjorde namnet ”vin” mer begripligt för egen del genom att lägga till ett ”d”, vilket dock gav ortnamnet en helt annan betydelse
”Långängen” skulle därför vare en riktig, modern översättning av den gamla stavningen. Långängen stämmer också bra som beskrivning på Långvinds by, den gamla utsträckta jordbruksbygden på gammal sjöbotten (havsvik) söder om rullstensåsen, som löper söder om Långvindsbruk till Långvinds fritidsområde.
Gammalt järnbruk
Långvinds bruk var under drygt två århundraden ett järnbruk med hög självförsörjningsgrad.
I det gamla brukssamhället fanns till exempel smedja, kvarn, sågverk, hyvleri, jordbruk, mejeri, bränneri, tvätteri, varv, hamn, kyrka, skola, brandstation, arrest, lanthandel – och en kort järnväg från såg och hyvleri till vägen och hamnen.
Samhället gick in i en törnrosasömn, när järnframställningen upphörde 1890 och den utarranderade hyttan stängde definitivt 1902.
Långvindsbruk sjönk än djupare in i sömnen på 1950-talet, när ångsågen upphörde 1952, jordbruket lades ner 1958 och avfolkningen tog fart.
Vaknar ur törnrosasömn
När 1900-talet går över i nytt sekel, börjar Långvindsbruk – som vi skriver i ett ord för att skilja orten Långvindsbruk från bruket Långvinds bruk – att vakna ur sin törnrosasömn.
Av det forna järn-, skogs- och jordbruket återstår i dag ett skogsbruk, tidigare drivet av Långvinds Skog AB, sedan 2018 av Holmen Skog AB. Skogsbruket i Långvind omfattar stora markområden från Långvind i öster till Norrala i söder, Boda i väster och Fjäle i norr. När Holmen Skog AB tog över Långvinds bruk bestod bruket av 6 500 hektar mark, varav 5 600 hektar produktiv skogsmark och 100 hektar åker. Nio tiondelar av marken ligger i Hudiksvalls kommun och en tiondel i Söderhamns kommun. Historiskt har Långvinds marker sträck sig ända till Enångers Boda och Larsbo.
Befolkningsutvecklingen illustrerar ett historiskt förlopp. Tidigare fanns i Långvindsbruk ett folkrikt samhälle, som störst med över 100 elever i skolan. I dag finns tiotalet bofasta invånare i Långvindsbruk och byarna väster om Bruket.
Sommartid ökar befolkningen i Långvindsbruk, liksom den gör i Långvinds fritidsområde. Fritidsområdet har dock betydligt fler åretruntboende och många gånger fler fritidsboende än Långvindsbruk.
Kapell och herrgård i centrum
I centrum av bruksmiljön står, bildligt och bokstavligt, Långvinds kapell och Långvinds herrgård.
Kapellet finns som en påminnelse om det andliga och kulturella livet.
Herrgården är en ståtlig herrgård, grundlagd 1799. Den blev tillbyggd 1896, alltså efter det att järnbruket hade upphört.
Långvinds kapell, Långvinds herrgård, Kungsgården Långvind plus ytterligare hus i brukssamhället styckades av redan på 1970-talet. Efter Holmen Skog AB:s övertagande har omfattande avstyckning skett.
Bruket sålde herrgården 1975 och Långvinds kapell 1976. I samma veva sålde bruket fyra fastigheter i samhällets utkant: Kvarnen, Kungsgården och Mellanhammaren på vägen in till bruket och Nybygget på vägen ut från bruket längs gamla vägen till Saltpannan, dagens Långvinds fritidsområde. I början av 2010-talet styckar bruket av de två vita stugorna på norra sidan bruksgatan närmast hamnen.
Brukssamhällets centrum är området med herrgården, kapellet, fyra äldre byggnader med Bränneriet och Kolhuset i centrum – byggnaderna är delvis uppförda i slaggsten – och stallplanen med ladugårdsbyggnader.
Utanför detta centrum finns en bruksmiljö, som delvis är förfallen eller rent av i ruiner. Hit hör bland annat masugn, smedjor och flottningsled.
Vatten och växtlighet ger skönhet
Genom brukssamhället rinner Långvinds ström, som den heter i privilegiebrevet. I modern tid har ån saknat namn, men fick 2009 namn på initiativ av Jörgen Bengtson. Lantmäteriet ville dock inte återge ån dess gamla namn, utan nöjde sig med att ge den namnet Långvindsån.
Flera dammar, vattenleder och andra spår påminner om timmerflottning och järnbrukstid.
Lummig växtlighet, med Norrlands enda lindallé av betydelse, understryker bruksmiljöns särprägel. Ädellövträd förstärker bilden. Ädellövträd är mycket ovanliga så här långt norrut i Sverige. I Långvindsbruk fortplantar de sig fast de inte borde kunna det.
Föreningar vårdar byggnader
Långvind har många föreningar och företag, som vårdar och utvecklas bruksmiljön.
Pimsbo AB, även känt som Långvinds bruk, äger centrala bruksmiljön med bland annat ladugård, Kolhuset, Bränneriet, garage, servicebyggnad och gamla snickeriet med museum och vandrarhemsrum.
Företaget Kungsgården Långvind äger och utvecklar Kungsgården Långvind med hotell- och vandrarhemsrum samt konferensanläggning, som består av själva Kungsgården, Österhuset, Telestation Långvind och vedeldad bastu. Kungsgården Långvind genomför också en rad evenemang sommar och höst.
Malmkajen AB, bolag ägd av Pimsbo AB och Kungsgården Långvinds moderbolag Infopress AB, utvecklar aktiviteter i bruksmiljön.
Långvinds kapellstiftelse och Långvinds kapellförening vårdar brukskapellet.
Långvinds herrgårds kulturförening bidrar till utvecklingen av herrgården.
Långvinds byalag samordnar ideella föreningars, företags och enskilda personers verksamhet i Långvind och arbetar, enligt stadgarna, med ”att bevara och utveckla bruksmiljön i Långvinds bruk samt naturmiljö, kulturmiljö och besöksnäring i Långvind”.
Holmen Skog AB ansvarar för skogen och de historiska byggnader, ruiner och miljöer, som inte är avstyckade.
Långvinds bruk, Kungsgården Långvind, Malmkajen AB, Långvinds kapell, Långvinds herrgård, Långvinds samfällighetsförening och föreningarna i Långvind bidrar till utvecklingen av Långvind i allmänhet och Långvindsbruk i synnerhet. Samlingspunkt är Skördemarknaden i september, tidigare var det årliga Långvindsdagen i slutet av juli, och Musik i sommarkväll under sommarens lördagar.
Renoveringar ger nytt liv
I bruket finns hus och miljöer, som är relativt väl bevarade eller nyligen har blivit upprustade.
Kapellet har återfått sin forna, enkla skönhet.
Kolhuset har blivit en samlingslokal sommartid för allsång, konserter, bröllop och fester.
Bränneriet och Kolhuset är öppet för abonnemang.
Mejeriet i herrgården är ett utställnings- och vinprovningsrum.
Snickeriet från 1700-talet rymmer ett bruksmuseum och två vandrarhemsrum.
Brandstationen har återfått sin forna prakt och är sommartid utställningslokal för Långvinds historia.
Spannmålsmagasinen lyser röda vid infarten och ned mot hamnen.
Kungsgården Långvind är upprustad och anpassad till dagens krav.
Infrastruktur på plats
En modern servicebyggnad med bland annat toaletter, duschar, bastu, pentry och tvättstuga har tillfört de gamla byggnaderna och miljöerna modern infrastruktur. Till denna hör också en ny avloppsanläggning och fiberoptiskt bredband i både Långvindsbruk och Långvinds fritidsområde.
Långvindsbruk har en gästhamn vid före detta ångbåtsbryggan och en småbåtshamn vid gamla malmkajen. Här fanns tidigare också en enkel campingplats, där många husvagnar hade fasta platser.
De gamla byggnaderna har blivit renoverade med hjälp av offentlig finansiering och privat medfinansiering, under överinseende av museer och länsstyrelsen.
Bakom upprustningsprojekten står Långvinds bruksmiljöförening och Carl Erik Tottie, tongivande bland de gamla ägarna till Långvinds bruk.
Växande turism
Sommartid är det fullt av aktivitet i Långvindsbruk, med Musik i sommarkväll i kapellet, utställningar i de gamla bruksbyggnaderna och aktiviteter som Kungsgården Långvind arrangerar i form av natur- och kulturvandringar i bruket, forntidsvandringar och pilgrimsvandringar i omgivningen, uthyrning kajaker/SUP:ar och cyklar. På vinterhalvåret hyr Kungsgården Långvind ut snöskor och sparkstöttingar.
Herrgården erbjuder guidningar och kulturaktiviteter av olika slag. Bakom herrgårdens renovering och kulturella profilering står Elina Mytnik, som vill skapa ”en arena för nationella och internationella möten mellan kultur, konst och näringsliv”.
Långvindsbruk erbjuder inkvartering i flera historiska byggnader. Vid bröllop och festligheter kan Långvindsbruk mobilisera extra många bäddar.
Inkvartering med god standard finns i Kungsgården Långvind och Långvinds herrgård.
Inkvartering med enklare standard finns i centrala bruksmiljön.
Upplevelser och boende ger näring åt en spirande turism i den gamla bruksmiljön.
Bilden visar Långvinds kapell i sommarskrud.
Text och bild:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 18 juli 2024
