Boka boende på Kungsgården Långvind!

Lyskvällen
ger nytt ljus

Print Friendly, PDF & Email

Lyskvällen har gett nytt ljus åt Hälsingekusten och en växande del av Sverige vid vatten. Lyskvällen är sista lördagen i augusti – och har sitt svenska ursprung i Enånger.

Det var Hjalmar Åker, legendarisk kassör i Enångers båtsällskap (EBS), som 1990 förde traditionen med lyskväll från Finland till Sverige. Lyskvällen är även känd som ”stugsista”, ”venetiansk afton”, ”lysafton”, ”villaavslutning” och ”lysnatta” – kärt barn har många namn.

Ett växande antal samhällen vid vatten, får ljus i olika former på lyskvällen. Människor tänder marschaller, fotogenlyktor, eldar och annat, som sprider ljus över vatten och bygd. Bilden visar lyskvällen i Långvindsbruk 2020.

Lyskvällen har inte bara blivit en tradition längs kusten, utan också inåt landet. I Storsjön i Gästrikland, Siljan i Dalarna och flera orter i Mälaren har lyskvällen blivit ett välkommet tillskott sista lördagen i augusti.

Centralt för lyskvällen är att man tänder ljus och eldar vid vatten och tar avsked av sommaren. Den blir därmed något av en pendang till valborg eller midsommar, som markör av vårens eller sommarens ankomst.

Hjalmar Åker tog traditionen till Sverige år 1990 och satte både Borka, båtklubben EBS och restaurangen Boka Brygga på kartan genom att börja fira lyskväll i fiskeläget.

Han importerade traditionen från Finland, vilket han berättade för undertecknad i en intervju i artikeln ”Lyskväll avslutar sommaren” (24 augusti 2009).

– Lyskvällen startade 1990 i Borka. Det är jag hundraprocentigt säker på, berättade Hjalmar Åker med anledning av att olika uppgifter cirkulerar om detta.

– Sedan låg det i ”banken” innan min hustru tyckte vi skulle göra något av det, berättade han vidare.

– Jag vet att man började fira lyskväll i Västerbotten tidigare. Men den spred sig, vad jag vet, aldrig utanför Västerbotten, berättade Hjalmar Åker för Långvind.com.

Hjalmar Åker avled 2011. Han och hustrun Ingrid anade knappast vilken tradition de startade – Wikipedia talar om lyskvällen som en ny tradition och högtid i Sverige.

I dessa coronapandemitider, som förhoppningsvis går mot sitt slut, kan det vara av intresse att veta att lyskvällen har rötter i en nästan 450 år gammal pandemi, pesten i Venedig 1575–1577. När den var besegrad, började man fira detta. Traditionen togs upp som ”venetiansk afton”, även stavat ”veneziansk afton”, under 1800-talet i Helsingfors, andra finländska kuststäder och moderlandet Rysslands lysande stad Sankt Petersburg. Traditionen levde vidare i Österbottens kustland och tog sedan fart i södra Finlands kustland, först under den ryska tiden och sedan när Finland blev en självständig stat. Långt senare spred den sig till den forna västra rikshalvan.

Långvind.com har haft många artiklar om lyskvällen: Lyskvällen – en bildkavalkad (31 augusti 2020), Lyskvällen ny svensk helgdag (28 augusti 2020), Lyskvällen startade i Enånger (28 augusti 2019), Lyskväll som vanligt på Hälsingekusten (25 augusti 2018), Hävt eldningsförbud räddar årets lyskväll (13 augusti 2018), Lyskväll samlar allt fler (21 augusti 2017), Lyskväll med friska vindar (28 augusti 2016), Lyskvällen ny folkfest (26 augusti 2016), Lyskvällen lättar upp (28 augusti 2015), Eld över hav och land (17 oktober 2014), Lyskväll kär tradition (27 augusti 2014), Farväl till sommaren – ja till te (31 augusti 2013), Ljus i stundande mörker (29 augusti 2013), Upplyst mörker (25 augusti 2012), Åter dags för lyskväll (23 augusti 2012), Kväll med lyskraft (27 augusti 2011), Lyskväll sätter punkt (14 augusti 2011), Magisk lyskväll på Hälsingekusten (28 augusti 2010), Lyskvällen avslutar sommaren (25 augusti 2010), Ljus ger lyster åt hälsingekvällen (30 augusti 2009), Lyskväll avslutar sommaren (24 augusti 2009), Suring- och lysfest (12 augusti 2009).

Text och foto:
Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv