Ljus ger lyster åt hälsingekvällen

Lyskvällen blev som vanligt en stämningsfull och magisk upplevelse i Långvind, Borka, Fjäle, Våtnäs, Skärså och många andra byar och bosättningar längs Hälsingekusten. När mörkret börjar sänka sig över Hälsingland, tänder människor ljus, eldar, marschaller, lyktor och andra ljuskällor. När mörkret tar över, lyser mängder av små ljuspunkter upp kvällen och natten, som en enda gång på året får ett magiskt skimmer.

I Borka går lyskvällen vid 22-tiden över i ett crescendo av fyrverkeri utan motsvarighet i Hälsinglands augustikväll.

I Långvindsbruk brinner små ljus på fjärden och runt Malmkajen, vid Kolhuset och Bränneriet, runt Långvinds kapell och herrgård.

I Långvinds fritidsområde är ljusen tända i Dragösviken och längs andra vikar och stränder.

Likadant ser det ut på hundratals andra ställen i Hälsingland.

Lyskvällens födelse i Hälsingland är lätt att datera: 1990. Då förde Hjalmar Åker i Enångers båtklubb traditionen till Borka brygga, sedan han några år tidigare sett den i Åbolands skärgård från en Finlandsfärja. Dessförinnan hade lyskvällen tagit sig över Kvarken från Österbotten till Västerbotten men inte fått någon vidare spridning.

Lyskväll har snabbt blivit en tradition, först i Söderhamn och andra delar av Hälsingland, sedan i andra delar av Kust- och Insjösverige. Sista lördagen i augusti är sommarens avskedsdag. Längs kust och stränder glimrar tusentals och åter tusentals ljuspunkter i sensommarkvällen. Ursprunget från Finland finns kvar – att man tömmer sommarstugorna och eldar skräp och annan bråte samtidigt som man umgås med vänner, innan man lämnar sommarstället. Men i Hälsingland har det blivit en lysfest med egen kraft och tradition.

Jörgen Bengtson