Boka boende på Kungsgården Långvind!

Lyskväll som vanligt
på Hälsingekusten

Print Friendly, PDF & Email

Eldningsförbundet såg länge ut att sätta stopp för årets lyskväll, men det blev lyskväll till slut längs hela Hälsingekusten och i många inlandsvatten. Länsstyrelsen hävde eldningsförbudet den 13 augusti. Söderhamns kommun var sedan en av många aktörer, som hade ställt in ljusfirandet men ändrade sig i sista minuten; kommunen beslutade i går att tända marschaller längs Söderhamnsån.

Lyskvällen har verkligen blivit en tradition, inte bara i Enånger där den uppstod, utan i stora delar av Sverige. Wikipedia räknar in den som ”svensk folkfest”. Lyskvällen markerar slutet på sommaren, ungefär som midsommar är starten.

Sista lördagen i augusti tänder folk marschaller och andra ljus, för att ta farväl av sommaren. Traditionen kommer från Finland och blev en svensk folkfest tack vare Enångers båtsällskaps legendariska kassör Hjalmar Åker.

Han har berättat om hur det gick till för Långvind.com.

I mitten av 1980-talet såg Hjalmar Åker märkliga ljus och eldar en lördagskväll i slutet av augusti från en Finlandsbåt i Åbolands skärgård. Han såg en finländsk tradition, som nu också har blivit en norrländsk och allt mer också en svensk tradition. I Finland tömmer man sommarstugorna och eldar skräp och annan bråte sista lördagen i augusti, samtidigt som man umgås med vänner, innan man lämnar sommarstället.

Hjalmar Åker införde lyskvällen i Borka 1990. Enångers båtsällskap har sedan dess varit ett ankare för traditionen. Då anade han knappast att han hade startat vad som skulle bli något av en profan helgdag. Denna finländska skärgårdssedvänja har fått en oerhört lyskraft och spridning i den forna västra rikshalvan.

– Sedan låg det i ”banken” innan min hustru tyckte vi skulle göra något av det, berättade han för Långvind.com 2009.

Lyskvällen startade i Borka, fiskeläget utanför Enånger. Numera firar man lyskväll på många platser på Hälsingekusten. Den har spridit sig norrut längs Norrlandskusten och söderut, men även med vattendrag inåt landet och till platser utan traditionell vattenkontakt.

För varje år tänder allt fler eldar, marschaller, lyktor, lanternor och annat ljus längs kusten, sjöar, andra vattendrag och även på ställen som fäbodvallar och utsiktspunkter.

Lyskvällen kom till Västerbotten redan i slutet av 1960-talet men fick ingen spridning utan dog ut.

– Jag vet att man började fira lyskväll i Västerbotten tidigare. Men den spred sig, vad jag vet, aldrig utanför Västerbotten, berättade Hjalmar Åker för Långvind.com.

Via Enånger fick lyskvällen på 1990-talet rejält fotfäste i Sverige. Kärt barn har många namn: lyskväll kallas också stugsista, lysafton, lysnatta, venetiansk afton och villaavslutning.

Langvind.com har haft många artiklar om lyskvällen: Hävt eldningsförbud räddar årets lyskväll (13 augusti 2018), Lyskväll samlar allt fler (21 augusti 2017), Lyskväll med friska vindar (28 augusti 2016), Lyskvällen ny folkfest (26 augusti 2016), Lyskvällen lättar upp (28 augusti 2015), Eld över hav och land (17 oktober 2014), Lyskväll kär tradition (27 augusti 2014), Farväl till sommaren – ja till te (31 augusti 2013), Ljus i stundande mörker (29 augusti 2013), Upplyst mörker (25 augusti 2012), Åter dags för lyskväll (23 augusti 2012), Kväll med lyskraft (27 augusti 2011), Lyskväll sätter punkt (14 augusti 2011), Magisk lyskväll på Hälsingekusten (28 augusti 2010), Lyskvällen avslutar sommaren (25 augusti 2010), Ljus ger lyster åt hälsingekvällen (30 augusti 2009), Lyskväll avslutar sommaren (24 augusti 2009), Suring- och lysfest (12 augusti 2009).

Jörgen Bengtson
Foto: Upplev Nordanstig


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv