Det började 2002 som en fiskinventering, som blev en fiskevårdsplan. I dag har 90 kilometer strömmande vatten i Hudiksvalls kommun återfått en botten, som gör att fiskarna åter kan vandra upp och ner i vattendragen. Och fisken vandrar verkligen i Långvinds ström och andra havsmynnande vattendrag, liksom i vattendrag som mynnar i Dellensjöarna.
Långvinds ström fick 2007 fyra omlöp, konstgjorda bäckar. Dessa omlöp har gjort det möjligt för fisk att vandra förbi dammarna vid Långvinds herrgård, Kvarndammen, Hålldammen och Gångsjön och simma vidare upp och ner i sjösystemen.
Kommunens fiskevårdsarbete är, trots allt som skett, bara i sin början. Totalt omfattar fiskevårdsplanen cirka 150 strömmande vattendrag. Knappt 60 av dessa är åtgärdade. Här har människan återställt vad människan förstört under flottning, vattenkraftsverksbyggen och annan industrialisering.
Boven i dramat var framför allt flottningen. För att skapa effektiva flottningsleder, tog skogsbolagen bort stenar och andra hinder och slätade ut bottnarna. Som en följd dog mycket av bottenfaunan, lekplatser försvann och fisken kom inte längre än till första dammen i vattendraget.
I Hudiksvalls kommun arbetar fiskevårdskonsulent Johan Andreasson med det enorma återställarprojekt, som hittills återställt cirka 280 000 kvadratmeter bottenyta längs 90 kilometer vattenvägar. Det handlar om en rad åtgärder, där man till exempel lagt tillbaka stenblock i vattnet, bräckt upp hårda bottenskikt, tagit bort vandringshinder och gjort omlöp förbi dammar.
– Återställningsarbetet gynnar bottenfaunan och fiskarna, men också till exempel utter och strömstare, säger Johan Andreasson till Hudiksvalls Tidning (10/9 2011).
Fiskräknare, som registrerar både fiskarnas antal och storlek, och elfiske ger tydliga besked: Fiskebestånden växer och fiskarna vandrar allt längre upp i de strömmande vattendragen.
Hittills har fiskevårdsplanen fokuserat på havsmynnande åar och bäckar. Nu tar sig Johan Andreasson an Bjuråker och Norrbo i större omfattning.
Jörgen Bengtson