Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Hälsingegård i järnbruksmiljö

Print Friendly, PDF & Email

Kungsgården Långvind är en hälsingegård i anrik järnbruksmiljö från svensk stormaktstid, den enda av sitt slag i Hälsingland – och världen.

Kungsgården ett av brukets äldsta hus
Kungsgården Långvind är en av Långvindsbruks äldsta byggnader. Gården var tidigare boställe för fyra smedsfamiljer.

I dag är gården ett personligt hotell och vandrarhem (rum och frukost, bed and breakfast, B&B), anslutet till Svenska Turistföreningen (STF). Den har tre eller fyra ställplatser för husbilar, beroende på parkeringssituationen.

Gården är också konferensanläggning för den mindre gruppen och festvåning för mindre sällskap. Kungsgården har restaurang – Kafé Kungsgården Långvind – med fullständiga rättigheter.

Kungsgården har funnits på Långvinds bruk sedan början av 1800-talet. Huset flyttades sannolikt till Långvinds bruk från grannsocknen Norrala. Man tror att stockarna kommer från kungsgården i Norrala, en av Norrlands få kungsgårdar från medeltiden.

Hade brukets herrgårdsklocka
kungagarden-langvind-herrgardsparkenFram till mitten av 1890-talet låg Kungsgården i anslutning till Långvinds herrgård i det som i dag är herrgårdsparken.

När huset stod bredvid herrgården, var det Kungsgården – inte herrgården – som hade brukets herrgårdsklocka (vällingklocka).

Målningen av Conny Burman (1831–1912) är från 1892. Den finns, liksom många andra historiska bilder från Långvind, i det digitala arkivet Sockenbilder.

Långvinds herrgård byggdes om och till i mitten av 1890-talet. Den fick en ståndsmässig inramning med engelsk park och lusthus på en liten ö i herrgårdsdammen. Då passade den enklare hälsingegården inte längre som granne.

Kungsgården fick än en gång flytta, den här gången inom bruket.

Flyttades cirka 1895
Kungsgården flyttades till sin nuvarande plats cirka 1895. År 1896 stod den upprustade och tillbyggda herrgården färdig.

Brukets dåvarande ägare, Wilhelm August Söderhielm, gav uppdraget att bestämma vart huset ska flytta till sin son, generalmajor Knut Erik Wilhelm Söderhielm (bilden). Han pekade ut gårdens nya plats – kullen i åkroken vid landsvägen mellan Kvarnen och Mellanhammaren, 600 meter uppströms – och förklarade att den skulle heta Kungsgården.

Knut Erik Wilhelm Söderhielm, kallad ”generalen” för sin bakgrund på Svea livgarde, valde ett bra ställe för gården, högt och fritt beläget med härlig utsikt över Långvinds ström, Kvarndammsfallet, den lilla sjö som då fanns nedanför Kungsgården och den omgivande naturen.

När man på 1950-talet grävde gårdens brunn, träffade man på en källåder med friskt, rikligt vattenflöde, vilket bekräftade att platsen var väl vald.

Långvinds herrgård ingen kungsgård
Redan innan Kungsgården fick sin nuvarande placering, gick den tvåhundraåriga järnbruksepoken mot sitt slut. Långvind levde sedan vidare som jord- och skogsbruk, med Kungsgården som bostad för anställda vid bruket.

Kungsgården har definitivt haft sitt namn sedan 1890-talet. Namnet finns också belagt i Ortnamnsarkivet i Uppsala.

Länge sade man att Långvinds herrgård var en kungsgård flyttad från grannsocknen Norrala, som sedan medeltiden varit säte för en av Norrlands sex kungsgårdar. Forskning från början av 2000-talet visar dock att Långvinds herrgård aldrig har blivit flyttad och att de äldsta stockarna är från 1799.

Kungsgården sannolikt från medeltiden
Anders Franzén, byggnadsvårdsexpert och kulturhistoriker från Uppsala, har bokstavligt talat borrat sig in i herrgårdens historia. Analysen av de många borrproverna visar att herrgården byggdes med nyfällt timmer från hälsingeskogarna 1799–1805.

Ryktet att Långvind hyser en kungsgård kan dock vara helt korrekt. Men det är Kungsgården – inte herrgården – som kan vara en kungsgård, vilket också Anders Franzén ser som möjligt i samtal med undertecknad.

Att man länge trodde att herrgården var en kungsgård flyttad från Norrala, förklarar Anders Franzén med att man med tiden kom att överföra det fina arvet till det fina huset, Långvinds herrgård. Det finns flera belägg för att man gjort så i andra sammanhang och delar av landet.

Läs mer om kungsgårdar här!

Österhuset tillkom 2018–2020
År 2018 stod ett nytt hus klart öster om Kungsgården, Österhuset. Det blev ombyggt och färdigställt 2020.

Mellan Österhuset och Långvinds ström står Långvindsbruks tidigare telestation. Den har samma namn som den hade som telestation, Telestation Långvind, med stationsbeteckning LV. Den är flyttad snett över landsvägen, där den stod fram till Telia avvecklade telenätet i Långvindsbruk 2012. Det lilla huset blev 2019 iordningställd som Sveriges minsta vandrarhem, 4,44 kvadratmeter, med säng, fällbart bord, klappstol under sängen, komplett kök – ho med varmt och kallt vatten, avlopp, häll, ugn, vattenkokare och kylskåp – samt tv och bredband. Till slut fick telestationen den bredbandsanslutning, som Telia aldrig levererade. Utanför finns en mer än dubbelt så stor altan.

Genom tillkomsten av Österhuset och Telestation Långvind samt ombyggnation av Kungsgården, har Kungsgården Långvind vuxit från fyra vandrarhemsrum med åtta bäddar till totalt tio gästrum och tjugotvå bäddar. Sex av rummen har full hotellstandard med dusch och toalett;  fyra är vandrarhemsrum med delad dusch och toalett. Tio gästrum delar på tre gästkök – plus köket i Telestation Långvind för boende där.

År 2020 fick Kungsgården Långvind tre eller fyra ställplatser för husbilar, beroende på parkeringssituationen. Dessa har vattenanslutning via lång slangvinda, bredband, ”frukost med guldkant” samt tillgång till dusch, toalett och gästkök i nya delen av Österhuset.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 21 juli 2020


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv