Agön ingår i en liten arkipelag med Innerstön, Kråkön, Drakön och Agön längst österut. Öarna ligger på rad i det sydöstra inloppet till Hudiksvall. Agön ligger i det yttersta havsbandet, rakt öster om Enånger, på lagom båtavstånd från Långvind.
Kråkön, Drakön och Agön hör alla historiskt till Hudiksvalls stad och församling, trots att de ligger i vad som normalt borde vara Njutångers eller Enångers socken.
Oklart vad Agön betyder
Agön kan betyda ”ön i upprörd sjö”. Namnet på ön skrevs tidigare Åådönn, vilket finns belagt 1544. Enligt Nationalencylopedin kan namnet innehålla en motsvarighet till det norska dialektordet ”ag”, som betyder ”upprörd sjö” eller ”sjögång”.
En annan tolkning, som prosten Johan Olof Broman i Hudiksvall pekar på i verket Glysisvallur i början av 1700-talet, är att namnet kommer från asaguden Ägir. Broman skriver om Agön: ”Augö-Oarne, af Siöguden Ogge, lagde under staden [Hudiksvall] 1614.” Eftersom det finns vikingagravar på både Agön och Drakön, är det möjligt att namnet Agön kommer från havsguden Ägir.
Stor och kuperad ö
Agön bjuder både på både storslagen natur och historia.
Ön är 11 kvadratkilometer stor och därmed – efter Storjungfrun – Hälsinglands största ö.
Den reser sig, starkt kuperat, ur Bottenhavet till som mest 45 meter över havet.
Marken är till två tredjedelar täckt av kraftigt svallad och omlagrad morän. På många ställen är moränen omvandlad till klapperstensfält, grus- och sandfält eller strandvallar.
Berghällar täcker omkring en tredjedel av ön. På öns västra sida finns berget Oxsandsberget och mot havet höga, helt kala klippor; dessa är populära bland klättrare.
I sänkor finns små tjärnar och myrar. På ön finns också en liten sjö, Tjärnen.
Växtligheten är karg. Barrskog dominerar, vanligen tall men i låglänta delar också gran. Det finns även lövträd.
Djurlivet är rikt. På Agön finns älg, hare, orre, tjäder och olika sjöfåglar, på öarna utanför säl.
Riksintressant natur- och kulturmiljö
Den 13 augusti 1997 fick en skogsbrand fäste på Agön efter ett åsknedslag. Branden höll på att ödelägga hela ön. Men en omfattande räddningsinsats – med vattenbombning och brandbekämpning på marken under flera veckor – begränsade ödeläggelsen till drygt en fjärdedel av ön och räddade den gamla bebyggelsen med en hårsmån.
Brandområdet har en speciell karaktär, med egenartad fauna och flora som i ett avseende är unik: Inget plats i Gävleborg har ett lika stort brandområde, där ingen skogsavverkning har skett, vare sig före eller efter branden.
2004 blev huvuddelen av Agön, Kråkön, Drakön och näraliggande småöar ett naturreservat. Agön-Kråköns naturreservat, som innefattar Tihällans sälskyddsområde, är 4 540 hektar stort.
Agön är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
Gammal historia och Gävlebohamn
Agön steg upp ur havet för cirka 6 000 år sedan.
Agön var viktig som Gävlebohamn, vilket det 350 år gamla fiskarkapellet vittnar om. Säsongsfisket är dock betydligt äldre än så.
Det finns flera gamla fiskelägen på ön, som människor har övergivit i takt med landhöjningen. Det äldsta fiskeläget finns på östra sidan. Allt som finns kvar är några husgrunder, en kompassros av lagda stenar och två fundament till sjömärken. Fiskeläget flyttades till nuvarande Agö hamn i början av 1600-tal.
Landhöjningen har sedan dess gjort Agö hamn obrukbar som fiskehamn.
Agön har under lång tid haft säsongsbefolkning i form av fiskare från Hudiksvalls stad, som bott på ön under sommarhalvåret. Kopplingen till Hudiksvall är tydlig. Agön hör till Hudiksvalls församling och har alltid varit en del av staden; den har alltså inte hör till närmaste landsbygdsförsamling.
Agön fick 1860 en fyr på östra sidan av ön. Det kombinerade fyr- och bostadshuset står kvar, liksom en nyare betongfyr.
Största fiskarkapell i Gävleborg
Agö kapell, som ligger i östra delen av Agö hamn, är från 1660. Det är störst bland fiskarkapellet i Gävleborgs län. Kapellet utvidgades 1832. Enligt traditionen fanns ett äldre kapell ”norr ut in på gröna slätten”, skriver Bengt Ingmar Kilström i boken Ärkestiftet 1985/86.
Kapellets inredning är från början av 1700- och 1800-talet. Kapellet har bland annat en tidstypisk altarprydnad från 1832, ett förgyllt kors med törnekrona, en predikstol i rokoko signerad Jöns Dahlström och ett korskrank med pyramider från 1766.
Agön hör till Hudiksvalls församling och är alltså inte en del av Enånger-Njutångers församling, som öarna och fastlandet innanför Agön, Drakön och Kråkön hör till. Varje sommar har Hudiksvalls församling prästhelg i kapellet. Det används också som dop- och bröllopskapell.
Bofast befolkning till 1970
Under en period hade Agön också bofast befolkning. Den försvann 1970, då staten drog in fyrpersonalen. Den sista yrkesfiskaren som bodde året om på Agön, Emil Iggbom, dog 1947.
Det fanns länge lotsstation på Agön. Men 1932 flyttade den med personal till Hornslandet.
I dag är Agön en populär ö för fritidsboende, med ett livaktigt samhälle i det gamla fiskeläget Agö hamn.
Stigar binder samman de olika delarna av ön. Naturreservatet har skyltar, uppröjda stigar, spänger på stigar med mera, för att göra det lättare att ta sig runt i reservatet.
Agön är inte ansluten till elnätet. Tidigare hade Agö fyrplats elnätsanslutning.
Bra naturhamn i väster
På västra delen av Agön finns en stor naturhamn i Storhamnsviken, som skär så djupt in i ön att den nästan delar den. På östra sidan ligger en skyddad gästhamn med gästbryggor, toaletter, sopkärl, rastplats, tältplats och raststuga. Det är lätt att angöra hamnen; två bojar markerar infarten.
Agö hamn har en grund hamn, som småbåtar kan nyttja.
Agö fyr har en delvis raserad hamn. Här är det ofta mycket svår att lägga till.
Sammantaget erbjuder Agön många typer av upplevelser för den som har tillgång till båt.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 2 januari 2016