I arkiven kan de mest oväntade bilder dyka upp: här en tuschteckning av Långvinds bruk från 1796 av Carl Magnus af Robson. Han tecknade flera bruk i närområdet, bland annat Iggesund och Nianfors.
– Egentligen letade jag efter information om Sofieholms manufakturverk i Njutånger inför ett av våra uppdrag, när jag istället råkade träffa på denna fantastiska bild av Långvinds bruk i Jernkontorets bildbank, berättar arkeolog Lena Berg Nilsson, Landskapsarkeologerna/ArcMontana, för Långvind.com.
Hon leder, tillsammans med sin man Ola Nilsson, forntidsvandringar i Långvind, Enånger och Njutånger. Så Långvinds bruk ligger henne varmt om hjärtat.
– Att jag blev så förtjust i dessa tuschteckningar av af Robson beror till stor del på detaljgraden och hans noggranna anteckningar. Dessa berättar både om landskapet kring anläggningarna med gräsvallar, steniga backar eller kalt berg, och detaljupplysningar om byggnadsmaterial som till exempel trä-, spån- eller torvtak. Vi får detaljer, som ger oss en ögonblicksbild av hur dessa bruk tedde sig för en betraktare för över 200 år sedan, säger hon.
Teckningen visar – på modern svenska – ”Utsikt över Långvinds bruk från havssidan. Tecknat på stället den 28 juli 1789”. Teckningen har texter, som i övre delen beskriver natur och byggnader, från vänster: ”tallskog”, ”slagg”, ”brädtak”, ”vägen” och ”spåntak”. I bildens mitt beskriver tecknaren att här finns ”gräsvall”, ”vatten”, ”slagghög” och ”stenig strand”. Bildens underkant förtäljer om ”havsvatten”, ”stenfri gräsvall”, ”vatten från havet”, ”gräsvall” och ”stenbunden backe med gräsvall”.
Jernkontorets bildbank är en webbtjänst med över 4 200 bilder i form av teckningar, målningar och fotografier relaterade till bergsbruk och metallhantering.
– Bildbanken fylls fortfarande på. Med tanke på att Jernkontorets bildsamling innehåller cirka 6 000 bergshistoriska bilder kanske det snart dyker upp fler bilder på bruken utmed Hälsingekusten, säger Lena Berg Nilsson förhoppningsfullt.
Jörgen Bengtson
Bild: Jernkontoret/Carl Magnus af Robson