Trots mörka moln, regnskurar och tråkigt sommarväder kom folk till Långvindsdagarna på fredag och lördag. Totalt var det närmare 1 500 personer, som tog sig till den lilla bruksorten vid Hälsingekusten, varav cirka 500 under fredagen och omkring 900 under lördagen.
Fredagen gick i ungdomligt musiktecken.
Lördagen var mer av familjedag med ett varierat program: musik, hantverksförsäljning, loppmarknader, hästskjuts, flera serveringar, lotteri, lekvagn, utställningar av både Långvindsbilder och gamla ting, tipstävlingen ”Gissa gamla prylar” och traditionsenlig avslutning i Långvinds kapell med gudstjänst och körsång.
Besökarna fann sig väl till rätta.
– Vi kom hit för att se herrgården och nu står vi här med växter och loppisprylar, säger Mary Hägg och visar tillsammans med Hans Engberg upp inköpen i Långvind. På köpet lärde sig de två Forsaborna en ny odlingsmetod: odling i gjutgrus och gräsklipp.
Maria Stark, fiskförsäljare från Borka, är en av drygt halvdussinet försäljare under Långvindsdagarna. Hon är nöjd med dagen, då hon har sålt pappa Lasses rökta och inlagda fisk samt getost från Vallsta.
– Det har varit bra med folk här. Folk verkar att trivas. Försäljningen har gått bra, säger hon till Langvind.com.
Göran Olsson, Harmånger, var på plats för första gången med loppmarknadsbord.
– Det var trögt till en början, men sedan tog det sig, vittnar han.
Alla tre serveringar gick för högtryck. Bränneriet körde specialmeny för att hinna med alla. Bruksmiljöföreningens varmkorv fann sin väg till många munnar. Kolbulle- och våffelserveringen gick bättre än väntat.
– Kolbullesmeten räcker, men våffelsmeten har tagit slut, rapporterar Gunilla Hell vid femtiden från kolbulle- och våffeltältet.
I Bränneriets kök jobbar kocken Jessica Sannefur så svetten lackar. Restaurangen klarade anstormningen av matgäster.
– Det är bara roligt, säger hon till Langvind.com.
Åtskilligt på Långvindsdagarna – förutom musiken – går i kommersens tecken. Men i år fanns fler undantag än vanligt från den regeln.
Som vanligt var bruksmuseet öppet, fotoutställningen på plats i Stångjärnsmagasinet, takspånemaskinen i gång och herrgården öppen för visning. Två nyheter på det kulturella planet var utställningen av gamla ting i handelsboden och ”Gissa prylarna”.
Bakom utställningen står Ingegerd Asplund och Ingrid Tjernström, som har gamla rötter i Långvindsbruk och är sommarboende på Kvarnen vid infarten till Bruket. De två systrarna har en fantastisk liten samling med kläder, dockhusmöbler och gamla prylar, som de arrangerat på ett smakfullt och intresseväckande sätt i den tidigare handelsboden.
– Vi hade allt det här nedpackat. Vi tog upp och ställde i ordning det, men tyvärr får det inte stå kvar, för Bränneriet behöver lokalen, säger Ingegerd Asplund.
Ett annat anslag från en gången tid bjöd museet på, även här med åtskilliga prylar från Kvarnsystrarnas gömmor. Museet arrangerade en tipstävling med tio arbetsredskap, som besökarna fick gissa vad de hade använts till. Det fanns tre alternativ för varje verktyg. För den som undrar vad de beskådade, kommer här svaren: fiskrensningshållare, äppelskalare, ljusvekesavsnoppare, fiskdödare, bäckenmätare, stansverktyg för knapphål i läder, garvjärn, kroklossare, spadblad och segelsömmarhandske.
Musikerna avlöste varandra under dagen och kvällen, med Börje Ring och hans dragspelare som inledare. Därefter tog Bumpy Feet över. Nästa punkt på programmet var Dragspelssällskapet med Johan Jutterström i ledningen. Därefter kom turen kom till dragplåstret: Burns på svenska. Christer Sund sjöng ensam och tillsammans med Ulrika Beijer verk av den skottske skalden och Bellmanliken Robert Burns. Anrättningen hade inte varit komplett utan säckpipa. Publiken fick även detta tillfredsställt, med mäktigt säckpipeblås av Ulf Schönberg, som ljöd över Långvindsnejden.
Familjedagen fick sin sedvanliga avslutning i Långvinds kapell, som var mer än fullsatt. Extrastolar var nödvändiga, för att ge alla sittplats under en gudstjänst med mycket sång och musik från kören Röstmix.
På kvällen tog Fleet Master över Kolhuset och höll igång till halv tolv, med en liten publik på plats.
Jörgen Bengtson