Lindefallet eller Bölan är ett samhälle i Enångers socken längs gamla Europavägen och riksvägen mellan Söderhamn och Hudiksvall.
Bölan är Lindefallet
Orten Lindefallet heter lokalt ”Bölan”. Båda namnen omfattar i dag de äldre benämningarna, Västra Bölan (Oppebyn), Östra Bölan (Utebyn) och bebyggelsen runt Bässesjön, nordväst om byns centrum.
Namnet Bölan kommer troligen från fornsvenskans ”boland”, ungefär nybyggarland. Formen ”bö” anger pluralis, ”flera boländer”.
Gränsen mellan östra och västra Bölan följer i stort gamla landsvägen – den som föregick gamla E 4:an – genom Lindefallet. Den ännu äldre ridvägen som delade byn kallades Nordanstigen redan på 1300-talet.
Lindefallet resultat av namntävling
Byn fick sitt namn efter en namntävling på 1930-talet, då byborna fick välja mellan tre nya namn. Bakgrunden var att det fanns för många byar med namnet Bölan i Sverige.
När Ostkustbanan kom till byn, krävde Statens järnvägar (SJ) att stationen skulle ha ett annat namn än Bölan och gav den till en början namnet Långvind, vilket ledde till sammanblandningar. Genom järnvägsstationen blev omvärldens namn på byn Lindefallet. Så småningom tog andra myndigheter upp detta, vilket gjorde Lindefallet till telefonanrop, postanstalt och ortnamn via vägskyltning.
Ungefär sju kilometer väster om byn finns ett unikt bestånd av skogslind och andra för Norrland sällsynta växter. Lindarna fick ge namn åt samhället. Men byborna talar fortfarande ofta om sin by som Bölan.
Hudiksvalls mest aktiva by
Lindefallet är en mycket aktiv by med mottot ”Lindefallet – byn som vill”. Lindefallets drygt 200 invånare har en framåtanda som få byar i Sverige kan visa upp. Detta gör att Lindefallet utan tvekan kan kalla sig för Hudiksvalls mest aktiva by, även om byborna är inåtriktade i sin strävan att lyfta Lindefallet och inte pratar så mycket om det utåt.
Lindefallets framåtanda var tydlig när Hudiksvall fick ett kommuntäckande bredbandsnät i början av 2000-talet. Som enda by fick Lindefallet fiberoptiskt bredband till alla hushåll och företag som ville ha det. Lindefallsborna stod själva för den lokala mobiliseringen och en stor del av bredbandsgrävningen.
Både ”Folkrörelserådet – Hela Sverige ska leva”, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNF), Tillväxtverket och andra har använt Lindefallet som bra exempel (”best practice”) på lokalt arbete för utbyggnad av bredband med optofiber. Lindefallet har varit representerat i både Sverige och i EU i olika bredbandssammanhang.
Stark självkänsla och framåtanda
Andra exempel på Lindefallets framåtanda är att byn har kooperativt ägd livsmedelsbutik, ishall, festplatsen Tallmon, hembygdsgården Brittagården, samlingslokalen Lindegården, skjutbana för träning, licensprov och tävling, bybastu, badplats, elbelyst motions- och skidspår, älgslakteri, webbplats, stor scoutkår, ännu större sportklubb och ytterligare cirka 30 föreningar.
En bidragande orsak till Lindefallets starka självkänsla och framåtanda är att jordbruksmarken och framför allt skogen är privatägd och inte bolagsägd. Sysselsättning har funnits i byn eller näraliggande byar och orter. Byn har därmed haft kontroll över sin utveckling och inte varit beroende av andra.
Självsäkert talar byborna om att det finns tre sorters LIndefallsbor: De som bor i Lindefallet; de som har bott i Lindefallet; de som önskar att de bodde i Lindefallet.
By sedan stenåldern
Lindefallet har varit befolkat sedan stenåldern, vilket talrika stenåldersföremålfynd vittnar om. Det finns gravfält sedan förkristen tid på området där järnvägsstationen byggdes.
Namnet Bölan går att koppla till vikingatiden med betydelsen ”boland”, ungefär nybyggarland. Formen ”bö” anger sannolikt pluralis, ”flera boländer”. Det har alltså varit fråga om mer än en nyanlagd bosättning.
Fastigheten Bölan 1 kallas i dag Gåste. På vikingatiden var Gåste en stormannagård som ägde marken i trakten. De refererade ”boländerna” kan vara avstyckningar från denna.
Ur läkaren och prosten Olof Bromas uppteckningar i Glysisvallur (början av 1700-talet) kan man hitta referenser till Gåste. Utdraget nedan är skrivet på modern svenska:
(…) här i Hälsingland (står) vid Naharvala som nu heter Norrala; varande byanamnet Böland eller Cafte eller Goftö; (…) Byns fäbodar är till Öster Böland 1 fjärdedels mil österut Myrland Västerböland, västerut 1 fjärdedels mil Höglofte kallat men till Gåste eller CAFTORIS DOMUS är intet fäboställe utan hemma allt jämt. (…)
”Österut Myrland” är den östra delen av den sedan förra sekelskiftet utdikade Bölasjön, som ligger just där motorvägen passerar Böladalen. Den som känner byns geografi känner igen sig i prosten Bromas knappa beskrivning.
Från jord och skog till ”pendlingsförort”
Jord- och skogsbruk var länge basnäringen i Lindefallet, och är fortfarande viktig.
Byn fick ett uppsving med industrialiseringen, fick tidigt telegraf och telefon samt drog nytta av järnvägen och riksvägen genom byn. I dag arbetar de flesta utsocknes, i Söderhamn, Iggesund eller Hudiksvall.
Hudiksvalls kommun klassar i sin översiktsplan från 2008 Bölan som odlingslandskap och gårdar ”där de samlade kulturhistoriska och/eller miljömässiga värdena är stora, och står över de enskilda byggnadernas individuella värden”.
Gott om utflyktsmål
Det finns flera skäl att besöka Lindefallet.
Dels finns årligt återkommande aktiviteter som hembygdsdag på Brittagården i juli, dans på Tallmon under sommaren, midsommarfirande, skördefest och surströmmingsfest.
Dels finns utflyktsmål i Lindefallets närhet som
• Bässebadet
• Högloftet med stuga och berg på vägen till fantastisk utkikspunkt med krypgrottor
• Kanalen, kulturhistoriskt intressant sjösänkningen av nu utdikade Bölesjön genom kanalbygge till Gångsjön
• Lindefallets naturområde, biotopskyddat område med sevärdheter inom flora, fauna och geologi
• Ljusmyrsberget med Klappern, områdets största klapperstensfält
• Stenbo, gammal fäbodvall i Östra Bölan
• Åtjärnsstugan, ett före detta kyrkstall ombyggt till raststuga och flyttat till sjön Åtjärn där det också finns grillplats och jolle att låna.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 10 oktober 2016