Hälsinglands enda kommersiella surströmmingstillverkare, Borkbo, avgick med seger i Hälsingetidningars suringtest på torsdagen.
Årets stora surströmmingstest, i år genomförd för sextonde gången, bjöd på revansch för Borkbo-suringen, som åkt upp och ner i testerna. Nu vann den klassen hela surströmmingar, med omdömena god sälta, tydlig smak, fin konsistens och totalintrycket ”röd och fin – toppen”.
I klassen surströmmingsfiléer blev Oskars filéer testvinnare, med betygen fin sälta, jättegod smak, toppenkonsistens och totalintrycket ”sticker ut lite extra”. Förra årets nykomlingen, som knep förstaplatsen, Hållstrands, ramlade ner till näst sista plats. Årets nykomling, tillika enda från Västerbotten, Rovögerns, placerade sig i den nedre delen av testet.
Surströmmingstestet genomförs varje år av Hudiksvalls Tidning (HT) sedan 1998 och publiceras på surströmmingspremiärdagen, tredje torsdagen i augusti. Testet, som blivit det mest omfattande och konsekvent genomförda i Sverige, startade i dåvarande chefredaktören Jörgen Bengtsons garage i Fiskarstan, Hudiksvall. Sedan flera år publicerar cirka halvdussinet Norrlandstidningar testet.
Testgeneral har hela tiden varit Lars Carlsson, Vallentuna, med en bakgrund som vikarierande ledarskribent på HT. Han är en verklig surströmmingsexpert, som för två år sedan blev invald i Surströmmingsakademien. Lars Carlsson har tagit med sig testmetoden från Hudiksvall till Surströmmingsakademiens sammankomster på Ulvön.
Testet genomförs av en jury, som varierar från år till år. Årets jury består av 15 personer, som betygsätter den syrade strömmingen i sälta, smak, konsistens och totalintryck. Hela surströmmingar tävlar för sig, fileade för sig. Maxpoäng är tio. Testet är ett blindtest, där ingen vet vad de provar för sorter.
– Det finns ingen lika neutral och balanserad test i Sverige, säger Lars Carlsson till Långvind.com.
I surströmmingslandskapskampen deltar Uppland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten.
I sammanställningen nedan anger vi ort, socken, landskap, poäng 2012 och poäng 2011 för respektive surströmming, eller suring som det heter i Hälsingland. I årets test deltog lika många som förra året.
I kategorin hela surströmmingar satte juryn följande betyg:
1. Borkbo-suring (Borkbo, Enånger, Hälsingland): 10 poäng (8/6,5)
2. Kallax (Storön, Nederkalix, Norrbotten): 9,9 poäng (8,5/10)
3. Storö (Storön, Nederkalix, Norrbotten): 9,8 poäng (9,25/9)
4. Oskars (Tynderö, Medelpad): 8,9 poäng (9,75/8,25)
5. Mannerströms (Skagshamn, Grundsunda, Ångermanland): 8,6 poäng (9,25/9,75)
6. Rovögerns (Täfteå, Sävar, Västerbotten): 8,5 poäng (ny för i år)
7. Hållstrands (Hästskär, Österlövsta, Uppland): 7,5 poäng (10/ny)
8. Röda Ulven (Skagshamn, Grundsunda, Ångermanland): 7,3 poäng (9,5/6,75)
I kategorin fileade surströmmingar satte juryn följande betyg:
1. Oskars filéer (Tynderö, Medelpad): 10 poäng (8,25/7,75)
2. Kallax filéer (Storön, Nederkalix, Norrbotten): 9 poäng (7,75/6,25)
3. Hållstrands (Hästskär, Österlövsta, Uppland): 8,8 poäng (ny för i år)
4. Rovögerns filéer (Täfteå, Sävar, Västerbotten): 7,8 poäng (ny för i år)
5. Röda Ulven filéer (Skagshamn, Grundsunda, Ångermanland): 7,1 poäng (10/9,75).
För att få delta i testet måste surströmmingstillverkaren producera minst 1 000 burkar per år. Flera mindre tillverkare når inte upp till denna nivå. Lars Carlsson hoppas att årets tävling ska tagga ytterligare någon tillverkare i Hälsingland med en produktion under 1 000 burkar per år att öka produktionen och därmed kvala in i testet.
Surströmmingen var länge hotad av EU:s regelverk, eftersom den innehåller för mycket av miljögifterna dioxin och PCB. Men för två år sedan fick Sverige ett permanent undantag från gränsvärdet för dioxin i fisk. Snuset och surströmmingen går alltså hand i hand, något EU vill förbjuda men Sverige får behålla – dock inte exportera.
Suringen är inte bara räddad. Arbetet har nu börjat med att ursprungsmärka surströmmingen enligt EU:s regler, precis som för Kalix löjrom och parmaskinka.
Surströmmingsproduktionen är i dag cirka 1,2 miljoner burkar per år mot 1,6 miljoner när den var som störst.
Den svenska surströmmingen är för övrigt inte den enda syrade fisken i världen. Norge har sin syrade öring, som tillverkas i en liknande process. Islänningar har också en snarlik produkt.
Jörgen Bengtson