Marschaller längs vägen, eld utanför kapellet och ”klockringning” i järntriangeln, ramade in midnattsmässan i Långvinds kapell. För tredje året i rad öppnade det lilla kapellet på Hälsingekusten för gudstjänst på påskafton. Liksom förra året var natten stjärnklar. Fullmånen lyste upp vägen till kapellet.
Vid 23-tiden på påskafton samlades 25 personer utanför brukskapellet, varefter prästen – i år Arne Selander – tände ett påskljus och ledde menigheten in i det mörka kapellet; endast en sprakade brasa lyste upp kyrkorummet.
Sedan tände kapellföreningens ordförande, Pärlennart Larsson, och hans medhjälpare femtiotalet ljus. När ljuset och sedan musiken spred sig i kapellet, markerade det övergången från långfredagens mörker till påskdagens ljus med budskap om Jesu uppståndelse. Anette Skarin stod för musiken.
Liksom tidigare år var det en högkyrklig mässa, långtifrån den lättsamma Musik i sommarkväll, som präglar kyrkolivet i Långvind under sommaren.
Påsknattsmässan har nattvard med doperinran, vigvatten som prästen stänker över besökarna, rikligt med korstecken och andra inslag som gör mässan högkyrklig. Lägg till detta att högmässan tar över en timme istället för 30–40 minuter, som den gör i andra kyrkor som firar påsknattsmässa. Högkyrkligheten och den långa högmässan, förklarar sannolikt att det bara har kommit ungefär hälften så många besökare på de två senaste påsknattsmässorna som på den första.
– Det känns lite främmande med allt det högkyrkliga, sa en av besökarna till Långvind.com.
Högkyrkligt eller inte, påsknattsmässan i Långvinds kapell är en succé. Den har kommit för att stanna och kunde i år räkna in något fler deltagare än förra året. Därmed har kyrkoåret i Långvind två fasta punkter utanför sommarsäsongen, julotta på annandag jul och påskmässa på påskafton.
Efter mässan bjöd kapellföreningen på kaffe, te och smörgås.
Jörgen Bengtson