Långvindsbruk
Långvindsbruk är ett litet samhälle i Enångers socken i Hudiksvalls kommun. Långvind – Långvindsbruk, Långvinds fritidsområde och några gårdar längs vägen – är kommunens sydöstligaste utpost.
Långvindsbruk ligger två kilometer norr om gamla Långvinds by, dit jordbruket i bygden förr var koncentrerat. Sex kilometer söder om Långvindsbruk ligger Långvinds fritidsområde.
”Långängen rätta namnet”
Många tror att namnet ”Långvind” har med ”vind” i någon betydelse att göra. Så är inte fallet. Långvind betyder ”lång äng” eller ”lång betesmark”.
Förklaringen till dagens stavning av Långvind går tillbaka till Gustav Vasas dagar. I mitten av 1500-talet förvanskade kungens fogdar namnet. Lars Tottie berättar om bakgrunden i Hälsingerunor 1987.
Fram till mitten av 1500-talet förekom stavningen ”Långuin”, ”Långauinne” och ”Långuinnen”. Namnet är bildad av adjektivet ”lång” och det redan då föråldrade substantivet ”vin”, som betyder äng eller betesmark. Gustav Vasas fogdar gjorde namnet ”vin” mer begripligt för egen del genom att lägga till ett ”d”, vilket dock gav ortnamnet en helt annan betydelse
”Långängen” skulle därför vare en riktig, modern översättning av de gamla stavningarna. Långängen stämmer också bra som beskrivning på Långvinds by, den gamla utsträckta jordbruksbygden söder om Långvindsbruk på vägen mot Långvinds fritidsområde.
Gammalt järnbruk
Långvinds bruk var under flera hundra år ett järnbruk med hög självförsörjningsgrad.
I den gamla bruksorten fanns till exempel smedja, kvarn, sågverk, jordbruk, mejeri, bränneri, tvätteri, varv, hamn, kyrka, skola, brandstation, arrest och lanthandel.
Samhället gick in i en törnrosasömn, när järnframställningen upphörde 1890 och den utarranderade hyttan stängde definitivt 1902.
Långvindsbruk sjönk än djupare in i sömnen, när jordbruket lades ner 1958.
Vaknar ur törnrosasömn
Nu håller Långvindsbruk – som vi skriver i ett ord för att skilja orten Långvindsbruk från bruket Långvinds bruk – på att vakna ur sin törnrosasömn.
Av det forna järn-, skogs- och jordbruket återstår i dag ett skogsbruk, Långvinds Skogs AB. Det bedriver ett framgångsrikt skogsbruk över stora markområden från Långvind i öster ner till Norrala i söder, Boda i väster och Fjäle i norr. I dag har Långvinds bruk 6 500 hektar, varav 5 600 hektar produktiv skogsmark och 100 hektar åker. Nio tiondelar av marken ligger i Hudiksvalls kommun och en tiondel i Söderhamns kommun.
Befolkningsutvecklingen illustrerar ett historiskt förlopp. Tidigare fanns här ett folkrikt samhälle, som störst med över 100 elever i skolan. I dag finns tiotalet bofasta invånare i Långvindsbruk.
Sommartid ökar befolkningen i Långvindsbruk, liksom den gör i Långvinds fritidsområde. Fritidsområdet har dock betydligt fler åretruntboende och många gånger fler fritidsboende än Långvindsbruk.
Herrgården i centrum
I centrum av bruksmiljön står, bildligt och bokstavligt, Långvinds herrgård. Den är en ståtlig herrgård, grundlagd 1799. Den blev tillbyggd 1896, alltså efter det att järnbruket hade upphört.
Långvinds bruk äger inte längre alla hus i brukssamhället. Halvdussinet byggnader är avstyckade.
Bruket sålde herrgården 1975 och Långvinds kapell 1976. I samma veva sålde bruket fyra fastigheter i samhällets utkant: Kvarnen, Kungsgården och Mellanhammaren på vägen in till bruket och Nybygget på vägen ut från bruket längs gamla vägen till Saltpannan.
Brukssamhällets centrum är området med herrgården, tre äldre byggnader med Bränneriet i centrum – byggnaderna är delvis uppförda i slaggsten – stallplanen med ladugårdsbyggnader och kapellet.
Utanför detta centrum finns en bruksmiljö, som delvis är förfallen eller rent av i ruiner. Hit hör bland annat masugn, smedjor, malmkaj och flottningsled.
Hamnmagasin vid gamla ångbåtsbryggan
Vatten och växtlighet ger skönhet
Genom brukssamhället rinner Långvinds ström, som den heter i privilegiebrevet. I modern tid har ån saknat namn, men fick 2009 namn på initiativ av Jörgen Bengtson. Lantmäteriet ville dock inte återge ån dess gamla namn, utan nöjde sig med att ge den namnet Långvindsån.
Flera dammar, vattenleder och andra spår påminner om timmerflottning och järnbrukstid.
Lummig växtlighet understryker bruksmiljöns särprägel. Inslag av ädellövträd förstärker bilden. Ädellövträd är mycket ovanliga så här långt norrut i Sverige. I Långvindsbruk fortplantar de sig fast de inte borde kunna det.
Föreningar vårdar byggnader
Centrala delar av bruksmiljön ansvarar Långvinds bruksmiljöförening för.
En särskild förening, Långvinds herrgårds kulturförening, bidrar till utvecklingen av herrgården.
Långvinds kapellförening vårdar brukskapellet.
Ägarna till Långvinds bruk, Långvinds herrgård och Kungsgården samt de tre föreningarna samverkar i upprustningen och utvecklingen av Långvindsbruk. Samlingspunkt är den årliga Långvindsdagen i juli.
Renoveringar ger nytt liv
I bruket finns hus och miljöer, som är relativt väl bevarade eller nyligen har blivit upprustade.
Kapellet har återfått sin forna, enkla skönhet.
Kolhuset har blivit en samlingslokal sommartid för restaurang- och pubverksamhet, konferenser och seminarier, teaterföreställningar och konserter, stämmor och fester.
Bränneriet är förvandlat till restaurang och kafé sommartid, Café Bränneriet, öppen för abonnemang resten av året.
Mejeriet i herrgården är ett utställnings- och vinprovningsrum.
Snickeriet från 1700-talet rymmer ett bruksmuseum och två vandrarhemsrum.
Brandstationen har återfått sin forna prakt och är omvandlad till enkelt vandrarhem.
Spannmålsmagasinen lyser röda ned mot hamnen.
Infrastruktur på plats
En modern servicebyggnad med bland annat toaletter, duschar, bastu, pentry och tvättstuga har tillfört de gamla byggnaderna och miljöerna modern infrastruktur. Till denna hör också en ny avloppsanläggning.
Långvindsbruk har en gästhamn vid gamla ångbåtsbryggan och en småbåtshamn vid gamla malmkajen. Här finns också en enkel campingplats, där många husvagnar har fasta platser.
De gamla byggnaderna har blivit renoverade med hjälp av offentlig finansiering och under överinseende av museer och länsstyrelsen. Bakom upprustningsprojekten står Långvinds bruksmiljöförening och Carl Erik Tottie, tongivande bland ägarna till Långvinds bruk.
Växande turism
Sommartid är det fullt av aktivitet i Långvindsbruk, med restaurang och kafé Bränneriet i centrum, men också med utställningar i de gamla bruksbyggnaderna och herrgården samt lopp- och antikmarknad på Kungsgården under två söndagar.
Herrgården erbjuder dessutom guidningar och kulturaktiviteter av olika slag. Bakom herrgårdens renovering och kulturella profilering står Elina Mytnik, som vill skapa ”en arena för nationella och internationella möten mellan kultur, konst och näringsliv”.
Långvindsbruk erbjuder inkvartering i flera historiska byggnader. Sammanlagt finns det cirka fyrtio sängplatser.
Inkvartering med god standard finns i Kungsgården och Herrgården, med totalt cirka 20 sängar.
Enkel inkvartering finns i Snickeriet, Glaslyktan, Brandstationen och Pimpim-stugan, men totalt cirka 20 sängar.
Upplevelser och boende ger näring åt en spirande turism i den gamla bruksmiljön.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 12 augusti 2011
