Boka boende på Kungsgården Långvind!

Långvinds historia

Print Friendly, PDF & Email

Långvind är den sydöstra delen av Enångers socken i dagens Hudiksvalls kommun. Långvind har en lång historia, som går tillbaka till stenåldern. Långvinds historia år för år redovisar vi – sedan vi rapsodiskt summerat de första 3 000 åren – i denna kronologi från 1542 och framåt.

Under stenåldern, som sträcker sig till år 1500 före Kristus, börjar människor bosätta sig säsongsvis längs Långvindskusten för att bland annat jaga säl.

Från bronsåldern, 1500–500 före Kristus, finns människolämningar i form av stenrösen.

Under medeltiden, fram till 1520 efter Kristus, får Långvind permanent bebyggelse i Långvinds by, söder om dagens Långvindsbruk.

1542
Långvinds by har sex mantalssatta hemman i det som i dag är Långvindsbruk eller dess närhet. Långvind stavas vid denna tid omväxlande Longuinne eller Longuenne. Namnet kommer från adjektivet ”lång” och ett efterled, som kanske kommer från substantivet ”vinda”, som skulle syfta på en krokig naturformation.

1670
Bergmästare Albrekt Behm – helt eller delvis ägare till bruken i Tolvfors, Hamrånge, Hillevik och Forsbacka, alla i Gästrikland – får rätt till ålfiske i denna del av Hälsingland ”vid en ström Långvinden benämnd”, som det närmast poetiskt står skrivet i privilegiebrevet.

1687
Långvinds bruk grundas som järnbruk. Bergsmästaren Petter Svedberg, adlad Schönström, och Magnus Blix den äldre, borgmästare i Söderhamn och faktor vid gevärsfaktoriet, får den 12 november 1687 privilegiebrev för att anlägga en masugn och hammare med två härdar (rummet i en ugn för smältning och bearbetning av järn) vid Långvind för att förse gevärsfaktoriet med högkvalitativt järn.

1721
Ryssarna anfaller Sverige under pågående fredsförhandlingar i Nystad, som avslutar Stora nordiska kriget 1700–1721. Tredje sommaren i råd härjar ryssarna på Sveriges östkust från Norrköping till Piteå. Söndagen den 21 maj 1721 anfaller den fruktade ryska galärflottan Långvinds bruk, sedan man bränt ner det mesta på Hälsingekusten söder om Långvind. Runt 500 kosackerna stiger i land på Hälsingekusten, bränner ner Långvinds bruk och Långvinds by, rycker sedan fram mot byarna Nora, Heda och Myra som också sätts i brand samma dag. Ryssarna skonar en stuga i Långvinds by, där en ofärdig kvinna bor som inte kunde fly till skogs eller fäbodarna. I Enånger mobiliserar länsman Michael Engman en liten försvarsstyrka bestående av klockaren och underofficeren Halvar Hedin och bönderna Mickael Persson i Östby, Per Hansson i Gränsjö och Erik Persson i Rössånger, som får ryssarna att avbryta anfallet och retirera. Den 30 augusti 1721 sluter Sverige fred med Ryssland med kniven mot strupen och stora landavträdelser som följd: delar av Viborg och Kexholms län, Ingermanland, Estland, Dagö, Ösel, Möen och Livland. Långvinds bruk och by byggs upp på nytt.

1770
Boda bruk får privilegier som annex till Långvinds bruk.

1789
Bröderna Lars och Salomon von Stockenström köper Långvinds bruk, sedan majoritetsägaren Paul Printzsköld gjort konkurs. Släkten Stockenström behåller bruket i sin ägo i nära 90 år; denna tid sammanfaller med järnbrukets storhetstid.

1799
Bygget av Långvinds herrgård startar. Efter några år är herrgården färdigbyggd, dock inte i den storlek och med den utformning byggnaden har i dag.

1803
Långvind får eget kapell detta år eller möjligen något år tidigare. Tidigare fanns förmodligen en kyrksal i gamla Långvinds herrgård.

1835
Långvinds bruk har vid denna tid tre hammare och sex härdar. Inklusive filialen i Boda har bruket fem hammare och tio härdar. Långvind når sin storhetstid under denna första hälft av 1800-talet.

1849
Långvinds kapell får full kyrkostatus genom att domkapitlet ger församlingen rätt att ge nattvard året om, och inte som tidigare bara en gång per år.

1873
Dåvarande disponenten vid Tolvfors bruk, Wilhelm August Söderhjelm, köper först nio tiondelar av Långvinds bruk; fjorton år senare tar han över hela bruket. Hans ättlingar äger fortfarande Långvinds bruk.

1875
Långvinds största bostadshus efter herrgården, bruksarbetarlängan Nybygget, står klart.

1885
Omkring 1885 står Långvinds ångsåg med hyvleri färdig. Sågverket avlöser därmed i stort sett järnframställningen, som går i graven några år senare.

1890
Järnframställningen i Långvinds bruks läggs ner. Masugnen arrenderas ut under några perioder fram till 1902. Bruket övergår 1890 till att bli jord- och skogsbruk.

1896
Långvinds herrgård får sin nuvarande, pampiga utformning med tre våningar och 28 rum efter en omfattande om- och tillbyggnad, som också ramar in herrgården med engelsk park, damm och lusthus. I samband med omdaningen av herrgården flyttas ett bostadshus i den blivande herrgårdsparken till sin nuvarande plats i åkroken direkt efter bron på landsvägen in till Långvindsbruk; huset får namnet Kungsgården.
Flygfoto Långvind.j, 30-tal.pg

1902
Långvinds masugn används för sista gången, när ett annat bruk arrenderar den.

1910-talet
Långvind får sin första kraftstation, som försörjer samhället med likström. Kraftverket är beläget strax bakom Gnisterhuset. Anläggningen har så låg effekt att den vid torka endast kan leverera ström under del av dygnet till belysning och enklare elanvändning. På 1940-talet får Långvind en ny kraftstation nedanför Kvarndammen, som är i drift till 1954.

1919
Förvaltarbostaden brinner ner till grunden efter ett blixtnedslag den 19 juli, som orsakar stora skador i samhället och går till historien som ”förödande”.

1920
Nya förvaltarbostaden står klar i Långvindsbruk.

1940-talet
Långvind får konsumaffär, belägen i en egen byggnad mittemot herrgårdsparken. Under samma årtionde får Långvind den brandstation, som fortfarande står centralt placerad i samhället.

1949
Långvinds folkskola läggs ned.

1950-talet
Långvind får reguljär bussförbindelse. Busslinjen Söderhamn–Långvind har en tur per dag. Brevbäraren är också bussförare. Busslinjen upphör under 1960-talet.

1952
Ångsågen läggs ner.

1953
Generalmajor Knut Erik Wilhelm Söderhjelm, son till Wilhelm August Söderhjelm, dör. Hans barnbarn – Carl Erik Tottie, Helen Tottie-Sténson och Lars Tottie – blir brukets nya ägare.

1950-talets mitt
Handelsboden i det gamla stångjärnsmagasinet – som handlare Hedström i Enånger håller öppet några dagar i veckan – läggs ner.

1958
Jordbruket i Långvinds bruks läggs ner och bruket blir ett renodlat skogsbruk; jordbruksmarken, som vid den här tiden är på 200 hektar, arrenderas ut. Långvind fortsätter att vara personligt ägt och är därmed unikt genom att det, till skillnad från övriga hälsingebruk, aldrig varit aktiebolag eller motsvarande.

1960-talets början
I början av 1960-talet försvinner det mesta av Mellanhammardammen i Långvinds ström.

1964
Konsumbutiken läggs ner. Byggnaden flyttas till Borka, där den blir om- och tillbyggd till fritidshus.

1965
Bilhandlare Ivar Andersson, Hudiksvall, köper dagens Långvinds fritidsområde från Långvinds bruk. Hans företag, Ivars Hus och fritidstomter AB, betalar 1 016 000 kronor för området. Det omfattar 414 hektar mark och 36 hektar vatten. I planerna ingår bland annat radhusbebyggelse på Älgstigen med näraliggande vägar, som dock överges.

1967
Iggesunds kommun fastställer den 21 juni 1967 byggnadsplanen för Långvinds fritidsområde, etapp 1. Planområdet omfattar 165 hektar med 340 tomter. Detaljplanen medger en byggyta på 125 kvadratmeter, varav huvudbyggnaden högst 100 kvadratmeter.

1968
Ivar Andersson sätter upp ett försäljningskontor på Snäcken vid en av stigarna från Snäckenvägen till naturreservatet i det planerade fritidsområdet i Långvind. Han tar hjälp av Lennart Liw, Svensk fastighetsförmedling i Hudiksvall, för att sälja tomter. Vanligaste hus kommer från hälsingska Hälsingestugan och norska Trybohus, som även bygger ett visningshus. Bredvid kontoret öppnar en kiosk.

1969
De första husen börjar byggas på Tjäderstigen i Långvinds fritidsområdet, som växer upp steg för steg, med fyra stigar som får den första bebyggelsen: Tjäderstigen, Falkstigen, Orrstigen och Renlavsstigen.

1972
Långvinds vägsamfällighet bildas. Samfälligheten ansvarar för vägarna i fritidsområdet. En äldre samfällighet, Snäckenvägens vägsamfällighet, sköter vägen från länsvägen vid Långvindsbruk genom fritidsområdet och vidare ut till Korsholmen. Området får också sin första småbåtshamn detta år, förlagd till Saltpannan på mark föreningen hyr av Långvinds bruk.

1973
En samfällighetsförening bildas för vattenförsörjning, bastu och tennisbana i Långvinds fritidsområde. Denna gemensamhetsanläggning (GA) blir den första i Långvinds samfällighetsförening.

1975
Ägarna till Långvinds bruk säljer herrgården till Hudiksvallskonstnären Reidar Kanth; de efterföljande 23 åren är herrgården omväxlande bostad och behandlingshem, vilket sliter hårt på byggnaden och dess inre. Brukets tre ägare – Carl Erik Tottie, Helen Sténson och Lars Tottie – genomför ett ägarskifte; varje tredjedel delas lika inom respektive familj, med fyra delar inom Carl Eriks respektive Helens familj och tre delar inom Lars familj; därmed får Långvinds bruk elva delägare.

1976
Ägarna till Långvinds bruk bildar den 18 september en kapellstiftelse, som blir ägare till kapellet; kapellet har under många år förfallit; en omfattande yttre och inre renovering börjar, kapellet styckas av som fastighet 1977 och en ideell kapellförening tar över ansvaret för brukskapellet. Samma år fastställer Hudiksvalls kommun en byggnadsplan för Korsholmen, Långvinds fritidsområde, etapp 2; planområdet omfattar 130 hektar med 309 tomter, varav 99 är avstyckade.

1977
Långvindsdagen startar för att samla människor i bygden och samla in pengar till  kapellets restaurering. Hans Persson, Hjalmar Åker och KG Andersson drar igång det som blir en återkommande aktivitetsdag i slutet av juli.

1978
Långvinds kapell återfår sin järntriangel, som är tillverkad på bruket och fungerar som kyrkklocka; den monteras på en timmerställning framför kapellet och markerar att restaureringen är avslutad; kapellet återinvigs den 27 augusti. Länsstyrelsen inrättar ett sex hektar stort naturreservat på rullstensåsen som löper ut på en smal udde i Bottehavet vid Snäcken i Långvinds fritidsområde; vegetationen är särpräglad med grova martallar och ett tunt marktäcke av mossor, lavar och bärris.

1982
Eva Lorendahl, Långvinds fritidsområde, tar över kiosken och flyttar den från Snäcken till den byggnad som Långvinds samfällighetsförening uppfört i områdets centrum; då är huset betydligt mindre och rymmer bara har en kiosk med kiosklucka. Efter två till tre år bygger hon om kiosken till butik. Eva Lorendahl driver sommarbutiken – som snabbt blir fritidsområdets nav – i två årtionden.

1984
En våldsam vårflod gör att vattenmassorna bryter igenom och raserar Hålldammen, drar med sig dammen vid Kvarngården, resterna av dammen i Mellanhammaren och dammen vid Långvinds herrgård. Eftersom vattenmassorna också drar med sig bron nedanför Kvarngården, blir Långvind isolerat från omvärlden, innan man öppnar skogsbilvägen norr om Norasjön. Översvämningen sätter Stallplanen och andra centrala delar av Bruket under vatten. Vattenmassorna underminerar masugnsruinen, vilket leder till att stora delar av masugnen rasar samman.

1986
Långvinds samfällighetsförening köper omgivande skogsmark från konkursboet A-tomter i Bromma. Marken omfattar 142 hektar, varav 98 hektar produktiv skog, 34 hektar övrig mark, 6 hektar naturreservat och 4 hektar vatten.

1988
Långvinds fritidsområde får en bangolfanläggning med tolv banor och en båtklubb, Dragösvikens båtklubb. Sedan tidigare finns en småbåtshamn, som ingår i fritidsområdets förrättning.

1989
Långvinds samfällighetsförening får genom en ny lantmäteriförrättning utvidgat ansvar.

1991
Långvinds bruk bildar ett aktiebolag för skogsdriften, Långvinds skogs AB, medan bruket fortsätter att vara personlig egendom, i dag med en areal på 6 500 hektar, varav 5 600 hektar produktiv skogsmark och 100 hektar åker; nio tiondelar av marken ligger i Hudiksvalls kommun och en tiondel i Söderhamns kommun. Långvinds fritidsområde bygger om bastun till klubbstuga, som ger föreningen en möteslokal och allmänheten en lokal att hyra; stugan har kök, vatten och utomhusdusch.

1997
Långvinds fritidsområde får ett stort antal campingbord vid de två havsbaden, Snäcken och Kråknäs, och på flera andra platser.

1998
Den polskfödda Söderhamnskonstnären Elina Mytnik och hennes man Jonatan köper Långvinds herrgård på exekutiv auktion och påbörjar en mycket omfattande yttre och inre renovering av herrgården. Målet är att göra herrgårdsmiljön till ”en arena för nationella och internationella möten mellan kultur, konst och näringsliv och utgöra den katalysator som gör Långvind till en levande bygd”.

1999
Upprustningen av den gamla bruksmiljön startar, med Carl Erik Tottie som primus motor; upprustningen sker till stor del med offentliga medel. Länsstyrelsen upprättar ett förordnandeområde vid Fäbodviken med bland annat skyddat fiske.

2000
Hudiksvalls kommun startar dagcentergrupp i Långvindsbruk. Dagcentergruppen arbetar med att klippa gräs, hugga ved och på andra sätt hålla bruksmiljön levande. Alla på dagcentret är också artister eller scenarbetare i Glada Hudik-teatern, som startade 1996 i Hudiksvall, vilket gör brukets vedbacke till Glada Hudik-teaterns vardagsscen.

2002
Långvind får en fiskeförening i Byhedsjön. Fiskeföreningen planterar ut fisk och ställer, tillsammans med frivilliga krafter, i ordning vindskydd och grillplats på sjöns norra sida.

2003
Café Bränneriet öppnar i det gamla brännvinsbränneriet – som fått modernt kök och serveringslokal – i Långvindsbruk. Badet vid Byhedsjön får toalett; sedan tidigare finns campingbord. Länsstyrelsen sätter upp nytt stängsel runt Snäckens naturreservat och förser det med nya informationsskyltar. Långvinds samfällighetsförening köper Martha Ekbrinks stuga på Kråknäs, det äldsta huset i fritidsområdet.

2006
Långvinds fritidsområde avslutar en omfattande parkgallringen i område, som startade vintern 2003–04. Fritidsområdet får tre boulebanor, som kompletterar de äldre idrottsanläggningarna: strandbad, tennisbanor, fotbollsplan, bangolf, basketplan och beachvolley.

2007
Hudiksvalls kommun gräver nya bäckfåror förbi dammarna i Långvinds ström och uppströms. Dessa omlöp gör att fisken kan vandra förbi Herrgårdsdammen, Kvarndammen, Hålldammen och Gångsjön, en sträcka på närmare 15 kilometer.

2008
Hudiksvalls kommun tilldelar Långvinds bruksmiljö- och kulturförening 2008 års kulturstipendium för dess engagemang och värdefulla insatser att bevara, dokumentera och på ett tydligt sätt åskådliggöra Långvinds bruksmiljö och dess historia samt utveckla bruksmiljön till ett intressant besöksmål.

2009
Långvindsbruk får gästhamn i anslutning till gamla ångbåtsbryggan. Nya arrendatorer, Michael Eriksson och Niklas Granrud, tar över Café Bryggeriet och börjar expandera verksamheten.

2010
Långvinds kapell börjar fira påskaftonsmässa. Café Bränneriets arrendatorer går i konkurs och Borka brygga tar över som tillfällig arrendator några dagar per vecka. Jörgen och Agneta Bengtson öppnar Kungsgården Långvind med rum- och frukostverksamhet, konferenser för mindre grupper samt lopp- och kuriosamarknad med kafé första söndagen i juli och augusti. Långvindsdagen återgår till att vara en dag, efter några år som två- eller tredagarsarrangemang. I december arrangerar Sara Johansson, Långvindsbruk, ”Tomtesmyg”, med en ljusupplyst stig, aktiviteter för barn längs stigen och tomten som tar emot i sin stuga.

2011
Långvindsbruks gästhamn får toalett. Långvinds fritidsområde påbörjar ett treårigt skogsvårdsarbete, som ska öppna fritidsområdet mot havet. Långvinds kapell firar musikgudstjänst på Kristi himmelsfärds dag, men det blir ingen återkommande aktivitet. Kungsgården Långvind fortsätter med lopp- och kuriosamarknad med kafé och startar dessutom skärgårdsturer, bruksvandringar och afternoon tea i Långvind. Café Bränneriet håller stängt, eftersom Långvinds bruksmiljöförening inte fått tag på en ny arrendator.

2012
Kungsgården Långvind blir ansluten till Svenska turistföreningen (STF) som hotell och vandrarhem, öppnar som festvåning för mindre sällskap och börjar erbjuda fler aktiviteter än tidigare, med forntidsvandringar, fisketurer och svampexkursioner som årets nyheter. Café Bränneriet öppnar med ny arrendator, Jenny von Wachenfeldt och Hans B Andersson, som skapar sittplatser i stångjärnsförrådet, som ligger i slaggstensbygganden bredvid Bränneriet. Museet flyttar fotoutställningen till brandstationen. Långvinds kapell blir bestulet på bland annat votivskepp, psalmtavla och två stora ljuskronor i mässing. Långvinds fritidsområde påbörjar en utbyggnad av stomvintervattennät till alla stigar och vägar i området, som inte har vintervatten, där stigarna sedan får ta ansvar för att dra vintervatten till alla tomter.

2013
Långvindsbruk får en liten lekplats i anslutning till Gnisterhuset. Långvinds fritidsområde beslutar att under en treårsperiod bygga ut vintervattennätet till varje enskild tomt, som inte har vintervatten via samfällighetsföreningen; beslutet överklagas och fördröjer utbyggnaden med ett år. Fritidsområdet får ny, utvidgad lekplats och en fjärde boulebana. Långvinds herrgård har visningar av herrgården och kafé lördagar och söndagar under juli. Kungsgården Långvind passerar 500 gästnätter (539 för 2013).

2014
Kungsgården Långvind börjar erbjuda ”Afternoon tea på beställning” året om på helger och kajakuthyrning. Café Bränneriet får ny arrendator, Caroline Åkesdotter. Sommarbutiken i Långvinds fritidsområde expanderar med bland annat gratis trådlöst internet och enkel servering. I juli 2014 är antalet folkbokförda i Långvind 69 invånare, varav Långvinds fritidsområdet 50 samt Långvindsbruk, Nora och Östra Myra 19. I november börjar utbyggnaden av vintervatten till alla. ”Tomtemys” (tidigare Tomtesmyg) femårsjubilerar i Långvindsbruk med cirka 2 500 deltagare.

2015
Långvinds bruk genomför ägarskifte genom att den äldre generationen – Carl Erik Tottie, Helen Sténson och Lars Tottie – för över sina andelar till respektive barn, vilket minskar ägarkretsen från elva till åtta personer. Kungsgården Långvind erbjuder ”pop-up-kafé” vissa dagar, ökar under hösten satsningen på dagkonferenser och noterar vid årets slut rekordmånga övernattningsgäster, 665 gästnätter jämfört med 81 gästnätter startåret 2010. Café Bränneriet får ny arrendator, Tess Fredriksson. Långvinds fritidsområde avslutar utbyggnad av vintervatten och fiberoptiskt bredband till alla fastigheter i etapp ett. Långvind får skördemarknad i september.

2016
Långvind får prickad farled.

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 10 oktober 2016


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv