Ån som rinner genom Långvindsbruk bör återfå sitt rätta namn, Långvinds ström. Det heter nämligen vattendraget i privilegiebrevet för ålfisket i Långvind, som Langvind.com har hittat i Riksarkivet i Stockholm. Under modern tid har ån saknat namn.
Detta uppmärksammade Jörgen Bengtson på Kungsgården Långvind i ett brev till Lantmäteriet. Svaret kom den 8 juli 2009. Lantmäteriet meddelar att man kommer att ”redovisa namnet Långvindsån för det aktuella vattendraget”.
Bengtson ville att Långvindsån ska återfå sitt historiska namn, som han trodde var Långvinds strömmar. Lantmäteriet gjorde tummen ner för namnet med motiveringen att det ”är att betrakta som ett antikvariskt namn”. Nu avser Bengtson att gå in med en ny begäran till Lantmäteriet om att Långvindsån ska få namnet Långvinds ström.
År 1670 fick bergmästare Albrekt Behm rätt till ålfiske i Långvind.
Den 12 november 1687 fick bergmästare Petter Svedberg (adlad Schönström) och Magnus Blix den äldre, borgmästare i Söderhamn och faktor vid gevärsfaktoriet, privilegiebrev för att anlägga en masugn och hammare med två härdar i Långvind. Originalet finns i Riksarkivet. Langvind.com kommer att publicera en högupplöst kopia av de två privilegiebreven, när dessa är transkriberade.
Privilegiebrevet från 1670 benämner vattendraget – med modernt skrivsätt – ”Långvinds ström”. Brevet till Kammarkollegiet talar om (sidan 209) ”… att upbyggia Ett Jernbruuk I Hälsingland och Enångers Socken uthij een ström Långvinden benemd, med såsom uij samma ström skall wara ett Kronan tillhörigt åhlfiskie belägit, hwilket hans förehafwande i vägen står.”
Privilegiebrevet från 1687 omnämner ”Långvind” på ett ställe (sidan 1 080): ”Interessenter här med hafwer tillåtit wijdh Långvind uti Enångers socken att få upsettia een Maasugn, sampt och ett hammarwerck …”. Det nämner inte vattendraget vid namn.
Jörgen Bengtson