Suringen, eller surströmmingen som det heter utanför Hälsingland, surfar på en ny våg. Strömmingstillgången är bättre i år än tidigare, produktionen går på högfart i Enånger, intresset för surströmming ökar.
På elva år har Enånger gått från noll till två kommersiella surströmmingstillverkare, därtill de enda i Hälsingland.
Först ut var Borbosurningen, med Hans-Erik Englundh och Stig Enbom, som gör surströmming i hantverksmässig form i det lilla fiskeläget Borkbo norr om Enånger.
År 2008 startade Gävlefisk tillverkning av surströmming i gamla Bodins rökeri i Haga, öster om Enånger. Två år tidigare hade Gävlefisk köpt Wedins salteri AB i Nordingrå, som man nu flyttade från Ångermanland till Hälsingland.
Suringproduktionen är på gång både i Borkbo och Haga. Årets strömmingskörd ser bra ut.
Båda producenter satsar i ökad grad på filead suring, en trend som blir allt starkare, och specialiserade produkter. I grunden är det dock samma syrade strömming, som svenskar ätit sedan urminnes tider. Surströmmingsproduktionen tog fart när kung Gustav Vasas politik ökade saltpriset och gjorde det betydligt billigare att syra än salta strömmingen.
Surströmming är fermenterad strömming, som fått mogna i tunnor med salt, vatten och rätt temperatur (18–20 grader). Processen tar vanligen sex till åtta veckor. Små skillnader i salthalt och temperatur påverkar smaken, vilket gör att två tunnor stående bredvid varandra, med fisk från samma fångst och lagrade under lika lång tid, kan ha helt olika karaktär.
Den som längtar efter årets suringar, får ge sig till tåls till tredje torsdagen i augusti. Då stundar traditionell surströmmingspremiär, i år den 19 augusti.
Jörgen Bengtson