Eggegrund

Eggegrund ligger längst ut i Gävlebukten, 20 kilometer från Gävle, och hör historiskt till Gävle stad. Eggegrund är inte längre ett grund, utan en liten ö på Gästrikekusten och Jungfrukusten.

Eggegrund är känd sedan 1646, enligt statliga Ortnamnsregistret. Ön har även haft stavningarna Eggrundet och Äggegrund.

Ytterskärgård
Eggegrund ligger ytterst av öarna i Gävlebukten. Den ingår i Eggegrund-Gråsjälsbådans naturreservatt och Natura 2000-område. Det omfattar 640 hektar, varav cirka 40 hektar land.

Gråsjälsbådan, som är cirka nio hektar stor, ligger öster om Eggegrund med Skälstenarna mitt emellan.

Eggegrund med Gråsjälsbådan blev naturreservat 1996. Området utgör ett riksintresse för naturvården.

Historiskt bestod Eggegrund av två öar. Is och stormar har dock skjutit ihop en grus- och klapperstensvall, som numera förenar dessa. Väl utvecklade strandvallar löper runt ön.

Ön är uppbyggd av svallad morän och har stor andel kalksten. Det märks på vegetationen. Här finns kalkpåverkade torrängar med artrik örtflora, som har få motsvarigheter i Gävleborgs län.

Eggegrund är en viktig sträck- och rastlokal för främst östliga fågelarter. Här finns en fågelstation. Ön ingår sedan 1986 i Naturhistoriska riksmuseets nät av fågelstationer.

”Eggegrund har ett rikt fågelliv, här kan man skåda både häckande och rastande fåglar. Silvertärna, roskarl och tobisgrissla hör till de arter som häckar på ön. Här bedriver också ornitologerna ringmärkning”, skriver Länsstyrelsen Gävleborg i sin reservatsbeskrivning.

På öns nordvästra sida finns 50–100 meter breda snår av havtorn och andra buskar. Buskfloran är ovanligt artrik.

Donation från drottning Kristina
Drottning Kristina donerade Eggegrund och Lövgrund till Gävle stad ”att av dess fiskare brukas”. Eggegrund blev därmed fiskeläge för Gävlefiskarna och en del av staden, två mil österut.

Eggegrund hade som mest på 1800-talet tolv till femton fiskare.

Eggegrund är främst känd som fyrplats och från väder- och sjörapporterna, som det lämnats från ön sedan 1881.

Redan tidigt fick Eggegrund en viktig roll för sjönavigationen. År 1695 lades ett stort stenkummel upp som landningsbåk. Den första fyren byggdes 1838–1839, tändes första gången 15 oktober 1838 och underhölls till en början av Handelssocieteten i Gävle stad.

År 1890 flyttades fyrplatsen från den västra delen av ön till den östra, Tärnsören, till ett kombinerat fyr- och bostadshus. År 1933 uppfördes ett nytt, 26 meter högt fyrtorn i betong. Fyren blev automatiserad 1970. Fyrplatsen var bemannad 1838–1977.

Gammalt fiskeläge
Eggegrunds fiskeläge finns på öns östra del. Från den tiden finns några fiskarstugor. Under senare tid har åtta äldre fritidshus tillkommit. Dessa utgör, tillsammans med den gamla fyrvaktarbostaden, Eggegrunds bestånd av hus. I fyrvaktarbostaden finns en liten lägenhet att hyra.

Trots att Eggegrund har ett utsatt läge, lockar ön sommartid många besökare. Fin natur och god hamn vid sydlig vind får många att söka sig till Eggegrund.

På Gråsjälsbådan finns två tidigare lotshus.

Bra gästhamn
Eggegrund har gästhamn i form av en relativt stor naturhamn på norra sida, med bojar på södra sidan som leder till hamnen. I hamnen finns bland annat toalett.

Eggegrund har en kilometerlång stig, som går från fyrplatsen i öster till andra ändan av ön i väster.

Jörgen Bengtson
Foto: Länsstyrelsen Gävleborg och Esbjörn Hillberg

Sidan uppdaterad 28 januari 2018