Ön Gran är, tillsammans med Storjungfrun, Hälsingekustens mest isolerade ö. Gran ligger öster om Sörfjärden, Gnarp, längst ut i havsbandet.
Namn efter granar
Gran steg upp ur havet för drygt 2 000 år sedan. Sedan dess har havet och vågarna präglat ön.
Ön Gran finns historiskt belagt år 1547 men är omnämnt i en äldre dansk segelbeskrivning över Norrlandskusten.
Gran har fått sitt namn av förekomsten av gran eller möjligen av en enskild gran på ön.
Präglad av havet
Gran är 63 hektar stor. Naturen är starkt präglad av landhöjningen, öns utsatthet i yttersta havsbandet och havets växlingar.
Gran är täckt av svallgrus, klapper och berg i dagen. Mellan fyren och den södra udden, samt öster om Grisselberget, finns vackra strandvallar. Klapperstensfälten är imponerande.
På öns centrala och södra delar växer gammal, delvis urskogsliknande barrskog. Floran är artfattig, men i de öppna gräsmarkerna vid fiskeläget finns länets rikaste lokal för en sällsynt ormbunke, topplåsbräken. Även lavan, som är präglad av det utsatta och isolerade läget, är intressant.
Faunan rymmer Norrlandskustens största kolonier av tordmular. Öns läge gör att den också har stor betydelse för rastande flyttfåglar, vilket gör att här häckar även labb, tobisgrissla och ejder.
Stort naturreservat
I dag är nästan hela Gran naturreservat. Reservatet bildades 1988 och är inklusive havsområden 450 hektar.
Öns norra del och utanförliggande grund och vatten utgör ett sälskyddsområde. Det är en av Gävleborgs viktigaste uppehållsplatser för gråsäl.
Utanför fiskeläget finns en stenlabyrint med en diameter på 15 meter.
Gammalt fiskeläge
Gran har under lång tid varit viktig för fiske, säljakt och äggtäkt.
Från Gran bedrev man länge säsongsfiske, framför allt av strömming. På 1930-talet fick det viktiga strömmingsfisket en ny hamn på ön, som fick stor ekonomisk betydelse.
Grans fiskeläge ligger på östra sidan av ön. Landhöjningen gjorde hamnen näst intill obrukbar, men 2007 fick fiskeläget en ny hamn. I och runt fiskeläget finns de flesta av öns stugor, som alla i dag är fritidshus. Gran har inte längre någon bofast befolkning.
Huslämningar finns på många ställen på ön.
Grans historiska hamn, Gammelhamnen, ligger numera omsluten av land.
På öns västra sida, vid Sandströmshällan, finns Västra hamnen med möjlighet att lägga till med båt.
På ön finns en stuga för övernattning, Själstugan.
Viktig under andra världskriget
Under andra världskriget (1939–1945) bidrog den nya hamnen till att Gran och kustfisket fick ett stort uppsving. Grans strategiska läge bidrog i högsta grad till detta. Sveriges territorialvatten gick utanför Gran, som fick en liten garnison.
Länsmuseet Gävleborg gjorde 2007 en inventering av forn- och kulturlämningar på Gran, ”Gran – en ö i Gnarps socken”.
Museet registrerade 22 lämningar – tidigare fanns bara två registrerade – som alla var typiska för kusten, till exempel skårar, tomtningar och båtlämningar.
Klassisk fyrplats
Gran är en av Hälsinglands tre klassiska fyrplatser; de andra är Agö fyrplats och Storjungfruns fyrplats.
Grans fyr byggdes 1886 i form av kombinerat fyr- och bostadshus, som byggdes på öns högsta plats mitt på ön. Fyren var bemannad till 1968, då fyrpersonalen drogs in och Gran fick en modern, automatiserad fyr. Den har i dag solcellsdrift.
Fortifikationsförvaltningen, det vill säga försvarsmakten, äger fortfarande fyrplatsen, förutom den fyr som Sjöfartsverket har. Fortifikationsförvaltningen och Nordanstigs kommun har tidigare förhandlat om en lösning, där kommunen tar över fyrplatsen och dess byggnader.
Gran har hamn med vindskydd, eldplats, toalett, sopställ. Länsstyrelsen underhåller cirka två kilometer stigar. Gran har också en badplats.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 24 augusti 2018