Drakön ingår i en liten arkipelag med Innerstön, Kråkön, Drakön och Agön längst österut. Öarna ligger på rad i det sydöstra inloppet till Hudiksvall.
Kråkön, Drakön och Agön hör alla historiskt till Hudiksvalls stad och församling, trots att de ligger i vad som normalt borde vara Njutångers eller Enångers socken.
Drakön har sannolikt fått sitt namn av en skeppstyp, drake, som var vanlig under vikingatiden.
Naturskyddat område
Drakön har svårtillgängliga stränder, är minst av de fyra öarna men är på flera sätt den mest intressanta ön i denna lilla arkipelag.
Klippor, hällmarker och klappersten dominerar ön. Huvuddelen av Drakön är bevuxen med barrskog.
Sjöfågel och säl är talrika på Drakön och i vattnen runt ön.
Drakön blev naturreservat 1990, Drakön-Tihällarnas naturreservat. År 2004 blev det införlivat i Agön-Kråköns naturreservat. Drakön bildar, tillsammans med Tihällan, Drakön-Tihällans Natura 2000-område.
Äldsta hamnen i Hudiksvall
Historiskt har Drakön haft två hamnar, Sankt Olofs hamn och Gammelhamnen. Sankt Olofs hamn är från 1300-talet och därmed den äldsta kända hamnen i Hudiksvall.
Landhöjningen har gjort att båda hamnarna sedan länge är uppgrundade. Det finns inte heller längre någon bebyggelse kvar på ön. Det var mer än 200 år sedan någon bodde där. Drakön har däremot en historia som både kyrkoplats, pilgrimsled och fiskeläge.
På Drakön finns en begravningsplats och resterna av ett litet kapell, cirka 4,5 meter långt och 4 meter brett. Det enda som finna kvar av kapellet är resterna av grunden. Arkeologiska utgrävningar visar att begravningsplatsen är från förkristen tid.
Medeltida segel- och pilgrimsled
Medeltidens segelled längs Norrlandskusten gick via Sankt Olofs hamn, som var en av ledens baspunkter. Drakön var också en station, en mellanhamn, för pilgrimer till Nidaros (Trondheim). En av många pilgrimsleder till Nidaros gick via Enånger.
Drakön var tidigare ett fiskeläge, men har inte haft samma betydelse som Agön, Kråkön och Innerstön.
Naturreservatet har skyltar, uppröjda stigar, spänger på stigar med mera, för att göra det lättare att ta sig runt i reservatet.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 27 juli 2009