Norrlandskusten har en unik samling fiskarkapell i gamla fiskelägen. För de flesta är fiskarkapellen en okänd skattgömma. De flesta ligger på öar, några på halvöar på grund av landhöjningen och ett fåtal på fastlandet. Hela elva fiskarkapell finns på Jungfrukusten – Hälsingekusten och Gästrikekusten. Alla kapell är öppna för besökare. Tre fiskarkapell ligger öster om Långvind, från norr Kråkö kapell, Agö kapell och Prästgrundets kapell.
Fiskarkapellen finns presenterade enskilt och med en samlande ingångsartikel på Långvind.com:s systersajt Hälsingekusten.se under toppvinjetten Göra och undervinjetten Fiskarkapell.
En separat artikel, Fiskarkapellen unik historia, ger bakgrund till denna kulturskatt.
De flesta kapellbesöken kräver båt, men fyra av de elva kapellen kan man nå på egen hand med bil: Bergö kapell nordost om Hudiksvall, Hölicks kapell sydost om Hudiksvall på Hornslandets sydspets, Kuggörarnas kapell utanför Hornslandets nordöstra del och Böna kapell nordost om Gävle.
Ett utmärkt tillfälle att besöka ett fiskarkapell, är när det är så kallad prästhelg och församlingen ordnar båttransport till kapellet.
Vad är då ett fiskarkapell?
Ett kort svar är: ett fiskarkapell är en kyrka, vanligen utan begravningsplats, för den fiskande befolkningen.
Ett långt svar kräver lite bakgrund: ett fiskarkapell är en kyrka, som var knuten till ett eller flera fiskelägen. Kapellet växte fram främst under ståndsindelningen, när fiskare var borgare i städerna. Läs mer om detta i artikeln Fiskarkapellen unik historia.
Bakgrunden är att kung Gustav Vasa år 1557 – och sedan hans efterföljare – bestämde att stadens fiskare skulle få ensamrätt till kustfiske längs Upplandskusten och Norrlandskusten. Motivet var att öka de små Norrlandsstädernas befolkning.
Kungarna som lade grunden till fiskarkapellen såg också till att de geografiskt små städerna fick öar och fastlandsområden. Dessa låg långt från själva staden och hörde – fram till församlingssammanslagningarna efter Svenska kyrkans skiljande från staten vid årsskiftet 1999–2000 – till staden och dess församling.
Fiskarkapellen längs Jungfrukusten är från 1603 (Bålsö kapell) till 1956 (Olmens kapell). Flest fiskarkapell finns i Hudiksvall med sju kapell, Gävle har två och Söderhamn två.
Sedan finns ytterligare tre fiskarkapell i Medelpad, tretton i Ångermanland, fem i Västerbotten och fem i Norrbotten i den rikssvenska delen av Sverige, som fram till 1809 också bestod av Finland.
Fiskarkapellen har mycket gemensamt, även om åldersspannet är stort och storleken varierar.
Exteriört är fiskarkapellen rektangulära och vanligen utan sakristia, byggda i timmer, har sadeltak med lertegel på, fönster med fönsterluckor, klockstapel vid porten, taknocksprydnader i form av höga järnspiror och vanligen sparbössa vid dörren.
Interiört är takhöjden låg, inredningen med slutna bänkar, altarpredikstol bakom altaret, läsarbänk för lekmannapredikant, votivskepp och donerade prydnader för väggar, altare och olika ceremonier.
Fiskarkapellen på Hälsingekusten och Gästrikekusten är i bokstavsordning nedanstående.
Hälsingekusten
Agö kapell
Bergö kapell
Bålsö kapell
Hölicks kapell
Kråkö kapell
Kuggörarnas kapell
Olmens kapell
Prästgrundets kapell
Storjungfruns kapell
Gästrikekusten
Böna kapell
Lövgrunds kapell
Bilden visar Gävleborgs minsta fiskarkapell, Prästgrundets kapell.
Jörgen Bengtson
Foto: Flickr