För tio år sedan fanns det ingen kommersiell surströmmingstillverkning i Enånger eller Hälsingland. Nu finns det två i Enånger!
Först ut var Borbosurningen, med Hans-Erik Englundh och Stig Enbom som gör surströmming i hantverksmässig form i det lilla fiskeläget Borkbo.
Sedan kom Gävlefisk, som köpte Wedins salteri i Nordingrå – en av de klassiska surströmmingstillverkarna – och 2008 startade tillverkning i gamla Bodins rökeri utanför Enånger.
Nu är suringproduktionen på gång på båda ställen. Årets strömmingskörd ser bra ut.
Gävlefisk, som förra året fick kassera en stor del av produktionen på grund av skadade burkar, räknar med att tillverka 130 000 burkar i år.
I Borkbo salteri ligger fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Förra året tillverkade det cirka 10 000 burkar. En nyhet i år är att de två suringmästarna kommer att göra varsin favorittunna, som får olika karaktär. Stig Enboms suring kommer att ha en mildare smak och Hans-Erik Englundhs en starkare. Tillverkningen blir starkt begränsad, cirka 170 burkar vardera.
Båda producenter satsar i ökad grad på filead suring, en trend som blir allt starkare. I grunden är det dock samma produkt, som svenskar ätit sedan urminnes tider. Surströmmingsproduktionen tog fart när Gustav Vasas politk ökade saltpriset och gjorde det betydligt billigare att syra än salta strömmingen.
I dag är surströmming, eller suring som den heter i Hälsingland, fermenterad strömming, som fått mogna i tunnor med salt, vatten och rätt temperatur (cirka 18 grader) under omkring åtta veckor.
Den som längtar efter årets suringar, får ge sig till tåls till tredje torsdagen i augusti. Då stundar traditionell surströmmingspremiär, i år den 20 augusti.
Jörgen Bengtson