Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Saltvik, Nätvik och Enoksnäs

Print Friendly, PDF & Email

Byarna Saltvik, Nätvik och Enoksnäs är tillsammans en småort vid Delångersån på Hälsingekusten i Idenors socken i Hudiksvalls kommun. Saltvik ligger 14 kilometer öster om Hudiksvalls stad, strax söder om Hudiksvallsfjärden.

Två av byarna, Saltvik och Nätvik, ligger ligger norr om Delångersån. Enoksnäs ligger söder om ån. En träbro förbinder byarna. Norr om Saltvik, på andra sidan Saltviken, ligger byn Saltviksudde.

Sågverkssamhälle växer fram
Saltvik växte upp som sågverkssamhälle. Saltviks ångsåg stod färdig 1873 på vad som tidigare var ödemark. Iggesunds bruk tog över sågen 1918 och ägde den fram till avvecklingen. Förutom sågverk, fanns här också träkolstillverkning.

Ett tag fanns en såg på vardera sida av viken, ångsågen på ”kajsidan” och en elektrisk såg på ”fyrsidan”. Som mest var över 300 personer anställda vid Saltvikssågarna.

Råvaran till sågarna och kolningen kom i huvudsak från Dellenbygden och Bjuråker. Timret flottades via sjösystemet till Delångersån och vidare till Saltvik. Som mest kunde upp till 80 000 timmerstockar ligga i Saltviken.

Sågverksepoken gick i graven 1937. Iggesunds bruk fortsatte att använda Saltvik, men nu med fokus på ledighet istället för arbete. I slutet av 1930-talet byggde Iggesunds bruk ett semesterhem i Saltvik för anställda på sågverket Håstaholmen i Hudiksvall. Arbetarna fick bo på hotellet, som sedan tidigare fanns i Saltvik, herrgården och kaserner i samhället.

Blir fritidssamhälle
Semesterhemmet fick en fortsättning i Saltviks fritidsområde, som växte fram på 1960-talet.

Herrgården står kvar som främsta symbol från sågverkstiden. Iggesunds bruk sålde den till Filadelfiaförsamlingen i Hudiksvall, som bedrev framför allt sommarverksamhet och kafé där. På 2000-talet sålde församlingen herrgården till en privatperson.

Hotellet är den andra märkesbyggnaden från sågverkstiden. Iggesunds bruk överlät 1969 hotellet till Hudiksvalls segelsällskap, som använde det som klubbhus till 2003. Då sålde segelsällskapet huset till miljöorganisationen Ecosus.

Ett annat minne från svunnen tid är Batteriudden. Under Gustaf III:s ryska krig 1788–1790 behövde Sverige förstärka försvaret av Hudiksvalls stad. 1789 förklarade sig Idenorstraktens bönder villiga ”att med staden deltaga i nödiga batteriers anläggande vid därtill tjänligaste stället af inloppet uti stadens skärgård”.

Bönder från Idenor och Hälsingtuna hjälpte till att bygga ett batteri med 21 kanoner. En del av kanonerna står i dag på Köpmanberget i Hudiksvall.

Idylliskt Enoksnäs
Enoksnäs skiljer sig i många avseenden från Saltvik och Nätvik. Enoksnäs kallades länge för Näset. Kartor från sent 1800-tal bekräftar att så är fallet. Vad namnet Enok kommer ifrån är inte helt klart.

Enoksnäs är ett idylliskt samhälle, som är en pärla på sommaren.

Delångersån är av särskilt stort värde som lekvatten för havsvandrande öring. Fortum och Hudiksvalls byggde 2009 en ny vandringsväg – bäckfåra eller omlöp – för fisken, förbi kraftverket vid Lundströmmen i Sörforsa. Nästa steg är ett omlöp i Näsviken, som gör att fisken kan vandra vidare till Dellensjöarna.

Delångersån är Hudiksvalls största vattendrag och Hälsinglands tredje största vattendrag efter Ljusnan och Voxnan. Delångersån rinner upp i Medelpad och heter norr om Dellensjöarna Svågan eller Svåga älv. Söder om Dellarna passerar Delångersån en rad små sjöar och heter i olika sträckningar Böleströmmen, Rolfstaån, Björkmoån och Iggesundsån innan den delar sig i två utlopp i Bottenhavet, ett i Iggesund och ett i Saltvik. Delångersån har en total längd på cirka 155 kilometer.

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 10 oktober 2016


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv