Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Ogräs blir mat i Långvind

Print Friendly, PDF & Email

Kriskål, brännässlor och annan ogräs är utmärkt mat. Det visade Sofia Nilsson, som driver företaget Örtblomman i Enånger, på en örtavandring i Långvindsbruk i början av juli.

– Kirskål hör till värsta sortens ogräs, men den odlades fram till 1700-talet som medicinalväxt, föda och djurfoder. Den går bra att äta förvälld och är rik på C-vitamin och mineraler, berättar hon för en intresserad grupp, som Enångers hembygdsförening lockat till Långvind.

Sofia Nilsson hittar kirskålen vid Långvinds herrgårds jordkällare, men hade lika gärna kunnat plocka den på Kungsgårdens sluttning ner mot Långvinds ström, där det finns gott om detta ogräs. Sist i denna artikel delar Sofia med sig av sitt kirskålspajrecept.

Under vandringen längs ”bruksgatan” i Långvind pekar hon ut mängder av ätbara växter eller kända medicinalväxter.

Körvel hittar hon vid kapellets parkering mot tomten där den tidigare förvaltarbostaden låg. Färsk körvel används som slemlösande medel. Körvel är också en utmärkt krydda. Körvel luktar lakrits, vilket är bra att veta, eftersom det finns en snarlik växt som är giftig.

Lind finns det gott om i Långvindsbruk, trots att linden inte växer vild i Hälsingland – utom i Lindefallet. I Långvind trivs den planterade linden, vilket den långa lindallén vittnar om, liksom enstaka lindar på andra håll i bruket. Sofia för oss till linden bakom informationstavlan vid Bränneriet. Linden, med sina karaktäristiskt hjärtformade blad, är en gammal medicinalväxt. Lindens blommor kan man göra te av, som är bra som svettdrivande dryck vid sjukdom.

Maskros behöver ingen närmare presentation. Maskroste är bra mot dålig matsmältning. Späda maskrosblad är utmärkta salladsblad.

Kummin är en vanlig kryddväxt, som växer vilt i Sverige. Sofia hittar både maskros och kummin vid stallplanens gräsmatta.

Daggkåpa är en klassisk medicinal- och alkemistväxt. Alkemister trodde att man kunde göra guld av droppen som kan finnas i daggkåpans blad. Medicinkunniga såg i daggkåpan en växt som kan ge kvinnor oskulden åter och kvinnokroppen fasta bröst. Det senare finns det ett uns av sanning i, eftersom daggkåpan innehåller ämnen som hämmar hudens rynkbildning och garvämnen vilka utvändigt verkar sammandragande på trasig vävnad, typ mindre sår. ”Naturens egen antirynkört”, summerar Sofia Nilsson. Daggkåpan är också bra mot klimakteriebesvär och PMS. Daggkåpan hittar Sofia på vägrenen vid avtagsvägen till Malmkajen.

Rönnbär är utmärkt kosttillskott. Fem till tio bär ger dagsbehovet av C-vitamin, järn och värdefulla mineraler. Kanske hjälper den också mot oknytt; det trodde man i alla fall i fornnordisk mytologi. Rönnar hittar Sofia på många ställen i Långvind.

Ene är också vanligt förekommande. Enbär är vanlig som brännvinskrydda men är också en medicinalväxt. ”Den är urindrivande och sköljer rent i kroppen“, förklarar Sofia.

Älgört eller älggräs sägs glädja sinnena. Den var tidigare vanlig som brännvinskrydda, lindrar smärta och ger en utmärkt saft, ungefär som fläderblomsdryck. Älgörten hittar Sofia vid ångbåtsbryggan.

Tussilago har flera användningar. ”Utmärkt toapapper i skogen, mjukt och fint”, förklarar Sofia. Tussilago är också bra mot hosta, ja själva namnet betyder ”fördrivare av hosta”. Den är alltså sedan gammalt en medicinalväxt som dämpar hosta. Tussilagon hittar Sofia vid vägens slut, och där slutar också hennes uppskattade vandring i Långvinds botanik.

Sofia omvandlar ogräset kirskål till en härlig paj och delar här med sig av receptet:

Börja med att göra pajskalet: Pajdegen består av 150 gram smör, 3 dl vetemjöl och 1 matsked vatten. Blanda och tryck ut degen i pajformen, ställ svalt i 30 minuter. Förgrädda sedan pajskalet i 225 grader i cirka tio minuter.

Förväll 3 dl kirskål (cirka två liter färska blad), krama ur kirskålen, hacka den och blanda den med övriga ingredienser till pajens fyllning: 125 gram keso, 2 dl grädde, 3–4 ägg, 0,5–1 dl riven ost (gärna parmesan), 1 tesked salt, 1–2 teskedar muskot och svartpeppar.

Fyll pajskalet och grädda i 225 grader i cirka 30 minuter. Servera pajen med en sallad bestående av till exempel späda lindblad, ramslök, almfrukter och kanske en god dressing till.

Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv