Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Glada Hudik

Print Friendly, PDF & Email

Begreppet ”Glada Hudik” är ett av Sveriges starkaste platsvarumärken.

Glada Hudik-teatern stärker varumärket
För många är ”Glada Hudik” liktydigt med Glada Hudik-teatern. Teaterns framgångsrika verksamhet har stärkt ett redan etablerat och över 200 år gammalt varumärke för staden Hudiksvall.

I dag är ”Glada Hudik” kopplat till mycket: Glada Hudik-teatern, besöksnäringsorganisationen Destination Glada Hudik, destinationsbolaget och turistbyrån Visit Glada Hudik, Mulle Meck i Glada Hudik, Värdshuset Glada Hudik, Kulturhuset Glada Hudik, priset Glada Hudik utdelat av Hälsinglands sparbank, evenemangsveckan Glada Hudik Summer Meet, Dansklubben Glada Hudik, olika projekt med begreppet ”Glada Hudik” i och inte minst kommunens användning av Glada Hudik.

Inget med träpatroner att göra
För den historiskt bevandrade är ”Glada Hudik” något helt annat. Det är namnet på den gamla staden Hudiksvall, Norrlands äldsta efter Gävle. Hudiksvall – med kortformen Hudik – har sedan slutet av sjuttonhundratalet varit känd som Glada Hudik.

Namnet Glada Hudik har inte med träpatroner och fester på Stadshotellet att göra – Stadshotellet stod klart först 1878 – utan är cirka hundra år äldre.

Uttrycket Glada Hudik handlar om det trevliga, glada och otvungna nöjeslivet i den lilla staden Hudiksvall, som uppstod under brunnsperioden i slutet av sjuttonhundratalet.

– Fint folk kom till Hudiksvall för att dricka brunn och för att leva ett för dåtiden påfallande överklassliv, säger Hudiksvallskännaren och tidigare HT-journalisten Lennart Ersson i ett brev (30 mars 2018) till Långvind.com:s Jörgen Bengtson.

Glada Hudik startade under sjuttonhundratalet
Enligt Lennart Ersson går begreppet ”Glada Hudik” tillbaka till sent sjuttonhundratal.

– I slutet av 1700-talet hade apotekare Erik Djurman upptäckt en järnhaltig källa utanför stadens västra tull och där startade brunnsdrickningen som med tiden antog imponerande former, skriver Lennart Ersson.Han berättar i sitt brev om Sven Bruns bok Hudiksvalls historia del 2 från 1944. I den beskriver författaren ”ytterst målande folklivet runt sekelskiftet 1700–1800 och den idyll som rådde i Hudiksvall med en utpräglat vänlig gästfrihet och ett ytterst kultiverat nöjesliv. Hudiksvall var en sjungande och musicerande stad vid den här tiden”.

Hudiksvall får ett brunnshus omkring år 1775; det blir också stadens första teaterscen. Ett nytt brunnshus kommer på plats 1835, som blir ”stadens förnämligaste nöjes- och samlingslokal sommartid”, enligt bankdirektör Hugo Hallgren i ett tal i samband med femtioårsfirandet av Hudiksvalls teater. Christer Nilsson berättar om detta och ”Det äldre teaterlivet i Hudiksvall” i Hälsingerunor 1999.

Brunnsepoken med vidhängande kulturyttringar spelade alltså en viktig roll.

– Enligt Brun var det under den glada epoken runt sekelskiftet 1700–1800 som uttrycket det glada Hudik har sitt ursprung, skriver Lennart Ersson och hänvisar till bokens sida 173.

Bakgrund i att ”dricka brunn”
Förmöget folk började resa till Hudiksvall för att ”dricka brunn” i Brunnsparken, på den plats där Hudiksvalls teater ligger sedan 1882.

Det räckte inte långt med vatten. Människorna ville också har mat och underhållning, vilket fick den lilla staden att växa. Hudiksvallsborna fick tidigt rykte om sig att vara ovanligt glada och gästfria.

– Folk drack det hälsobringande vattnet vid exakta tider på dygnet och i mellantiden ägnade man sig åt ridpartier, strövtåg i stadsparkens och Lillfärdens omgivningar, utflykter i form av roddturer på Lillfjärden och med tiden också teaterspelande. Hudiksvalls teatertradition går ända tillbaka till brunnsepoken.

På vintrarna ägnade sig de här människorna åt täta baler och festligheter i regel på läroverkets högtidssal. Förutom att staden höll sig med eget teatergäng kom ofta resande teatersällskap, berättar han.

– Det är klart att människor som kunde leva sånt lyxliv måste uppfattas som lyckliga och glada, skriver han.

Många belägg från tidigt artonhundratal
Begreppet ”Glada Hudik” finns i många belägg från början av artonhundratalet. Då är det bland annat kopplat till musik- och teatersällskap som fanns i staden, till exempel Hudiksvalls musikaliska sällskap, grundat 1813 under namnet Musikaliska gillet, som är ett av Sveriges äldsta musikaliska sällskap.

Staden fick också tidigt teaterverksamhet, både i form av eget och resande teatersällskap.

Resande teatersällskap – år 1807 omnämnt som taskspelerier och 1812 som comedianter – började gästa Hudiksvall under tidigt artonhundratal, enligt artikeln ”Från mechaniska konststycken till teater Teater i Hudiksvall 1800–1846” av Christer Nilsson i Hälsingerunor 2008.

Teatersällskap har funnits i staden åtminstone sedan 1830-talet, när den förste stadsläkaren, Samuel Wallner, drog igång verksamheten ”för att sprida trevnad och söka skingra den känsla av isolering, som under de långa vintrarna grep många sinnen”, enligt Christer Nilsson i Hälsingerunor 1999.

År 1882 fick staden egen teater, en teaterlada på den plats, där brunnshuset en gång stod. I senare tid har vi klassiska Tjalles revy, som var berömd över hela landet, och i modern tid Iggesundsrevyn, som också är känd långt utanför Hudik och Hälsingland.

Lennart Ersson påminner i en intervju med Sveriges Television (28 januari 2011) om att begreppet Glada Hudik speglar sig i kroglivet i slutet av sjuttonhundratal: ”Då fanns det faktiskt 22 krogar i staden som på den tiden hade 1 000 invånare. Det förstår ju alla att det inte räcker som kundunderlag. […] Det var mycket folk från stora delar av världen i rörelse i staden på den tiden och kroglivet var stort. Hamnen var centrum där sjömän från hela världen möttes tillsammans med bönder från Hälsingland.”

Utflykter och trevligt umgänge var inte bara någon som besökare ägnade sig åt.

Hudiksvallsborna hakade på
– Hudiksvallsborna hade tidigt en förkärlek för utflykter av alla tänkbara slag, skriver Lennart Ersson och rekapitulerar:

När ångbåtarna kom till Hudiksvall i första hälften av 1800-talet ”gjordes praktiskt taget varje helg välbesökta utflyktspartier. Ofta gick det till så att ångbåtarna släpade pråmar efter med massor av människor ombord för strandhugg på öar och stränder i omgivningarna.”

På ångbåtarna följde järnvägen: ”När man fick det lilla smalspåriga järnvägen mellan Hudiksvall och Forsa 1860 var det någon som omedelbart ordande en järnvägsutflykt som lockade runt 1 000 personer. Hela stan var på benen.

I andra hälften av 1800-talet blev kappseglingarna ett stort folknöje och när det vackra badhuset vid Kattvikskajen byggdes blev det upphov till en särskild badepok närmast inspirerad av romarnas termer.”

Festplatser och marknader förstärker
Två stora folkliga festplatser förstärkte traditionen, Fredens Kulle och Köpmanberget. Båda båda byggdes av frivilliga krafter i början av 1900-talet.

Hudiksvall har också en lång tradition som marknadsplats, en höstmarknad sedan många hundra år och från cirka år 1800 också en vintermarknad inne i staden. Höstmarknaden – i dag Hälsinge marknad – är fortfarande Hälsinglands största publika evenemang.

Bygget av stadshotellet 1878, med den forna trädgårdsserveringen, har givetvis haft sin betydelse för stadens umgänges- och nöjesliv.

Lennart Ersson påminner också om nittonhudratalets utveckling, med framför allt Höglidens danspalats, som ”tillkom 1963 och då närmast revolutionerade nöjeslivet för den unga danspubliken i hela Hälsingland.

Mindre känt är kanske att Hudiksvall varit en viktig stad för stora utställningar. Den stora Hudiksvallsutställningen 1913 var på plats hela den sommaren och 1943 hölls en mycket ambitiös utställning med Läroverket som utgångspunkt. 1956 hölls den stora industri- och hantverksutställningen vid Fredens Kulle och Glysis.”

Starkt platsvarumärke
Lennart Ersson tror att begreppet Glada Hudik har förstärkts under en lång tid genom flera generationer.
Experter på marknadsföring i allmänhet och platsvarumärken i synnerhet anser att begreppet ”Glada Hudik” är ett av Sveriges starkaste platsvarumärken.
– Jag vill påstå att risken att någon annan stad skulle kunna stjäla vårt epitet är obefintlig. ”Glada” fungerar bara ihop med ”Hudik”. Pröva får Du se. Glada Hälsingborg, Glada Malmö, Glada Haparanda, Glada Ljusdal. Nej, inget fungerar, skriver Lennart Ersson som avslutning i sitt brev till Jörgen Bengtson.

Jörgen Bengtson
Foto: Hudiksvalls kommun

Sidan uppdaterad 12 januari 2019

Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv