Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Bålsön

Print Friendly, PDF & Email

Bålsön är en ö nordost om Hornslandet. Bålsön är också namnet på öns fiskeläge.

Bålsön hör – likson Kråkön, Drakön och Agön söder om Hornslandet – historiskt till Hudiksvalls stad och församling, trots att ön ligger i vad som normalt borde vara Rogsta socken.

Namn från Balder
Bålsön har fått sitt namn från den fornnordiska guden Balder, Odens och Friggs son. Namnet Bålsön har stavats olika under historiens lopp. Ortnamnsarkivet i Uppsala redovisar bland annat följande stavningar: Boldzön (1539), Balzöö (1588), Bålssön (1591), Bolsön (1591), Bålsön (1602), Bålsöön (1648?), Bolssön (1650), Båhlsön (1689), Bålö (1726), Bolii ö (1726), Båldön (1726), Båls öhn (1748), Båhlsön och Boldsön.

Kung Karl IX förlänade år 1602 Bålsön och de tre större öar söder om Hornslandet till Hudiksvalls stad. Tidigare hade Rogstabönder bedrivit fiske på Bålsön. Bålsön blev snabbt en av de största så kallade gävlebohamnarna i Hälsingland.

Bålsön fortsatta att vara ett betydande fiskeläge till mitten av 1900-talet. Närheten till fastlandet gjorde att fiskarbefolkningen kunde bo där större delen av året. Bålsön är en av få öar i Hälsinglands skärgård som har behållit en bofast befolkning även efter det att fyrpersonalen lämnade ön. Bålsön är också en av få öar i Hudiksvalls skärgård med anslutning till elnätet.

Bålsön hade yrkesfiskare fram till 1989.

En av Hälsinglands större öar
Bålsön är 3,1 kvadratkilometer stor och därmed en av Hälsinglands större öar.

Övervägande delen av Bålsön består av hårt svallad morän samt klapper-, grus-, och sandfält. På öns högsta punkt, Högberget, finns urskog. Större delen av ön är täck av tall- och granskog. Två tredjedelar av ön är produktiv skogsmark.

Ön har flera små tjärnar och myrar med namn som Sötvattenpussen och Övre Skötvikstjärn respektive Stormarsmyren.

Stränderna är i allmänhet blockiga och steniga med inslag av hällar. Ön har flera skyddade vikar. I sydväst finns sandstränder som är bra badstränder.

Bålsön har ett relativt rikt djurliv, med hare, skogsfågel, sjöfågel samt till och från älg.

Hela Bålsön, med undantag för fiskeläget, är sedan 1990 naturskyddsområde.

Sundet mellan Hornslandet och Bålön är skyddsvärt. Länsstyrelsen talar i sin inventering om ”en varierad botten och vattenmiljö med sina ryggar och grynnor. Det utgör viktigt lek- och uppväxtområde för sötvattensarter som exempelvis abborre, sik och nors.”

Gammelhamn på land
Bålsön har ett gammalt fiskeläge, som på grund av landhöjningen har fått flytta. Fiskeläget låg tidigare vid det som i dag heter Gammelhamn på öns nordvästra sida. Åren 1843–44 flyttade fiskarbefolkningen hamnen, stugorna, sjöbodarna, prästkammaren och kapellklockan – hela fiskeläget utom kapellet – till öns sydvästra sida, Djuphamn. Här och på en liten ö utanför hamnen finns i dag fiskeläget med cirka 30 stugor.

Kapellet fick alltså stå kvar vid Gammelhamn.

Bålsön har stora kulturhistoriska värden i form av fiskarbebyggelsen, kapellet och flera fornlämningar, bland annat en ödekyrkogård i Grönhamn, flera labyrinter och andra stensättningar.

Bålsöns fiskeläge är klassat som riksintresse för kulturmiljövård.

Bålsön har två fyrar, en på västra sidan mellan Bålsöns fiskeläge och Gammelhamn, en på östra sidan.

Gammalt fiskarkapell
Bålsön har en av Norrlandskustens äldsta fiskarkapell, byggt 1603. Kapellet är välbevarat och står i dag flera hundra meter från havet. Landhöjningen har gjort att den förlorat sin tidigare havskontakt.

Drygt 120 år efter fiskelägets flytt, år 1969, fick Bålsö kapell åter en klockstapel – en kopia av den gamla – och en mindre kyrkklocka. Den nya klockan är en tidigare skeppsklocka. Den gamla klockan, kallad storklockan, är gjuten 1689 och blev omgjuten 1816. På klockans inskription ser man vad ön hette i början av 1800-talet, Boldsö.

Exteriört är Bålsö kapell klätt med bräder och rödmålat. Taket är av tegel och har tre spiror med vindflöjlar, som är kopior av dem som sattes upp 1770.

Interiört är det tidiga 1600-talskapellet en 1700-talsskapelse med altare och predikstol i rokoko. Predikstolen är en del av altaret, vilket gör att predikstolens framsida fungerar som altarprydnad. Här finns tidstypiska symboler som lagens tavlor, korset, lansen och uppslagna bibelböcker med texthänvisningar.

Bänkinredningen är sluten och delvis från kapellets grundande.

Väggarna är rikligt dekorerade med målningar: kanellerade pilastrar, hängande blomstergirlanger, eldsskålar med lågor, slingerornamentik, en stor scen med duva (symbol för Helige anden) och kvinnofigurer med kors (tron) och ankare (hoppet).

På altaret finns ett krucifix skuret med en slidkniv av fiskaren Einar Selin 1944. Bland andra föremål i kapellet finns ett votivskepp i form av en flatbottnad holländsk smack, en tidstypisk fiskebåt från början av 1900-talet, sjuarmad ljusstake, silverbägare, dopskål och en oljemålning av Jesu korsfästelse.

Skriften ”Fiskarkapellen i Hudiksvalls skärgård” av Bengt Ingmar Kilström, utgiven 1972, innehåller mycket information om Bålsö kapell.

”Stor potential”
Bålsön hör till Hudiksvalls församling. Varje sommar har Hudiksvalls församling prästhelg i kapellet. Det används också som dop- och bröllopskapell.

Bålsön har en rik historia. Under sommaren lever ön upp med cirka 100 sommarboende.

Hudiksvalls kommun skriver i sin översiktsplan att Bålsön ”har stor potential som rekreationsområde och turistmål”.

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 26 september 2011


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv