Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Lövgrund

Print Friendly, PDF & Email

Lövgrund är en ö i norra Gävlebuktens yttersta del. Lövgrund hör historiskt till Gävle stad och hör fortfarande till Gävle Heliga Trefaldighets församling.

Lövgrund har fått sitt namn av vad som från början var flera grund, som med tiden blev först tre och sedan en lövad ö. Lövgrund är känd sedan 1594, enligt statliga Ortnamnsregistret. Ön har även haft stavningarna Löffgrund, Lööfgrunde, Löfgrundet och Löfgrund.

Skogsklädd ö
Lövgrund är en barrskogsklädd ö med stenig och blockrik strandzon. På ön finns även fina strandängar med rik flora. Det finns också slåtterängar och odlingslandskap bevarat från epoken med fiskare, som också hade odlingar.

På ön finns flera små tjärnar, där Storpussen, som egentligen är två tjärnar, är den största.

Fram till slutet av 1800-talet bestod Lövgrund av tre öar, som numera är sammanvuxna.

Donation från drottning Kristina
Drottning Kristina donerade Lövgrund och Eggegrund till Gävle stad ”att av dess fiskare brukas”. Lövgrund blev därmed fiskeläge för Gävlefiskarna och en del av Gävle stad, två mil nordöst om staden.

Lövgrundet är inte bara berömt som en av Gävlefiskarnas öar, utan också för sitt fiskarkapell och den så kallade Rudmansstenen på Norrhamnens västra sida.

År 1731 högg Anders Celsius, på initiativ av rektor Johan Rudman, in ett vattenståndsmärke på Rudmansstenen. Åren 1831 och 1931 höggs nya märken in. Avståndet mellan de två första linjerna är 80 centimeter, vilket ger ett mycket konkret vittnesbörd om landhöjningen under 100 år.

Gammalt fiskeläge
Lövgrund har ett gammalt fiskeläge på östra sidan i Norrhamnen (bilden), som i dag består av idylliska små röda stugor och ett fiskarkapell. En stuga, som innefattar roddbåt, hyrs ut till allmänheten under sommaren.

Gävlefiskarna var under sommarhalvåret bosatta i fiskeläget fram till 1950-talet. Då tog fiskare från Bönan och Utvalnäs över.

På öns södra del finns Sörhamnen med en stuga.

Kapell med stockar från Gävle
Lövgrunds kapell är från 1831. Första gudstjänsten hölls 1832. I modern tid har man två gudstjänster per år, en under midsommar och en i augusti.

Kyrkobyggnaden har en stomme av liggtimmer, huggen i Gävle stads skogar och finansierad av Fiskarsocieteten i Gävle. Kapellet består av ett långhus med rakt kor i öster. Ytterväggarna är klädda med vitmålad, stående panel. Även innerväggar och tak är vitmålade. På korväggen finns en oljemålning av Jesu uppståndelse, en kopia av Fredric Westins berömda altartavla i Kungsholms kyrka, Stockholm.

Predikstolen står bakom altaret, under oljemålningen, och är en så kallad altarpredikstol. Dessa förekommer i flera fiskarkapell och även i vissa brukskapell, som det i Långvind. Till höger om predikstolen står en så kallad läsarbänken, som användes då en lekman ledde gudstjänsten. Framför altarringen hänger en stor kristallkrona, ett ovanligt inslag i ett fiskarkapell.

Strax väster om kapellet finns en fristående klockstapel, målad i rött, med en kyrkklocka från 1864, gjuten av N.P. Lindberg i Sundsvall ”på bekostnad av hamnlaget och Elgskyttesällskapet”, som Svenska kyrkan Gävle informerar på sin webbplats.

Fiskarna på Lövgrund och Vitgrund – en ö nordväst om Lövgrund och nordöst om Utvalnäs på fastlandet – brukade gemensamt kapellet.

Gästhamn med brunn
På den nordöstra delen av ön skjuter en landtunga ut, som ger ön en bra hamn, Norrhamnen (även kallad Norrhamn), med insegling i enslinje till brygga. Djupet är 1,8 meter mellan stenar. Hamnen är oskyddad vid nordlig vind.

Brunn finns vid kapellet. I Norrhamnen finns också toalett och bastu.

Stigar förbinder Norrhamnen med Sörhamnen och dess västra och östra delar.

Jörgen Bengtson
Foto: Gävle kommun och Svenska kyrkan Gävle

Sidan uppdaterad 28 januari 2018


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv