Boka boende på Kungsgården Långvind!

Pilgrimsvandringens historia

Print Friendly, PDF & Email

Pilgrimsvandrare föreningar människor från alla delar av världen. Målet för en pilgrimsvandrare varierar, liksom skälen till vandringen.

Fyra klassiska pilgrimsmål
Världen har fyra klassiska pilgrimsmål, som människor vandrat till sedan kristendomens tidiga år: Rom, Jerusalem, Santiago de Compostela (nordvästra Spanien) och Nidaros (Trondheim).

Många vägar bär till dessa historiska platser. I Norden går många pilgrimsleder från kusten till Nidaros. De har samlingsnamnet Sankt Olofsvägarna och går genom Finland, Danmark, Sverige och Norge till Trondheim (Nidaros).

Pilgrimsvandringarna går tillbaka till medeltiden och Nordens – mer exakt Norges – kristnande.

Olof Haraldsson blev legend
Olof Haraldsson (på norska Olav Haraldsson, på fornnordiska Óláfr Haraldsson) var kungen, som regerade Norge 1015–1028 och till betydande del kristnade landet. Han ville bygga landet med lagar, som även skulle skydda de svaga. Han hade starka fiender i adeln och storbönderna. Olof slöt allians med den svenska kungen Olof Skötkonung och gifte sig med hans dotter, Astrid Olofsdotter.

År 1028, 13 år efter sin kröning, flydde han undan sina motståndare i Norge och drog till Gårdarike (Ryssland) och staden Novgorod.

Han återvände till Norge via Sverige, med målet att återta kronan och riket. Vid gården Sul i Verdal i Tröndelag mötte han en lokal bondehär från Tröndelag. Bondehären bestod av både kristna och hedningar.

Hären besegrade Olof Haraldsson den 29 juli i slaget vid Stiklestad, där han dog – historien tvistar om vilket år han dog, 1028, 1029, 1030, 1031 eller 1032 – sannolikt är 1030. Sedan dess är den 29 juli Olofs namnsdag i hela Norden.

Innan slaget började sov Olof en stund. Han ska efteråt ha sagt att han hade drömt att han klättrade uppför en stege till himlen. Detta vittnesmål blev en viktig del av Olofslegenden, eftersom man såg detta som ett tecken på att Olof hade fått veta att han skulle lida martyrdöden.

Bilden är en klassisk målning, en akvarell från 1859, av Peter Nicolai Arbo.

Pilgrimsvandring till Sankt Olof
Olof blev begravd nära slagfältet. Kort därefter började rykten cirkulera om att han var ett helgon. Mirakel hände vid hans död och grav. Ryktet fick allt större spridning. Efter ett år grävde man upp hans lik och fann att det var lika friskt som när han dog. Detta såg man som ett säkert tecken på hans helighet.

Hans kvarlevor, som från och med nu sågs som viktiga reliker, flyttades till Nidaros. Här började man bygga den mäktiga Nidarosdomen.

Olof Haraldsson blev helgonförklarad som Sankt Olof (på norska Olav den hellige). Kunskapen om den helige Olof nådde ända till Jerusalem, där hans porträtt sedan dess finns i Gravkyrkan.

Nidaros viktigt pilgrimsmål
Nidaros blev ett mål för många pilgrimer. Nidaros blev under medeltiden ett av de stora kristna pilgrimsmålen.

Pilgrimsvandringar blev förbjudna i Norden under den lutherska reformationen. Den inträffade 1536–1537 i Danmark-Norge. I Sverige (inklusive Finland) blev pilgrimsvandring förbjuden 1544.

Efter cirka 450 år startade en modern form av pilgrimsvandring, som samlar både troende och andra. Den växer nu i popularitet i Norden.

Sankt Olofsvägarna är sedan 2010 en officiell europeisk kulturväg, utsedd av Europarådet. Sankt Olofsvägarna är även kända som Sankt Olavsvägarna eller under sitt norska namn Sankt Olavveiene.

Många vägar till Nidaros
En av Sankt Olofsvägarna är Stråsjöleden. Den börjar vid Östersjöns strand på Korsholmen (bilden) och går via Långvind, Enånger, Njutånger och Forsa vidare mot Medelpad, Jämtland och Norge.

I Hälsingland finns också Trönöleden, som börjar i Norrala och går via Trönö medeltida kyrka.

Ytterligare en led genom Hälsingland är Helgonleden, som Trönöleden ansluter till. Det är en betydligt större led, som går genom fyra landskap. Den börjar i Uppland, fortsätter genom Gästrikland till Skog i Hälsingland, längs med Ljusnan, förbi Undersvik, Järvsö, Färila och Kårböle, för att sedan gå vidare genom Jämtland.

Symboler på vandringen
En del vandrar ensamma, men många vandrar i grupp.

Varje vandringsdag ska ha tid för reflektion över dagens vandring.

Pilgrimsvandringar har olika symboler, som delvis varierar mellan olika leder. Sankt Olofsvägarna har följande symbolern:
Staven: frihetens och vandringens symbol
Hatten: symbol för både bekymmerslöshet och Guds beskydd
Ränseln: symbol för den mat man behöver under färden och som man delar med andra
Kappan: symbol för tystnaden är den omslutande kappan
Skorna: symbol för långsamhet och efterföljelse, i Jesu spår
Korset: symbol för andlighet och försoning mellan Gud och människor
Tältet: symbol för enkelhet

Varje pilgrimsvandrare som vandrar med Kungsgården Långvind får pilgrimspass och stav till låns. Varje etapp av vandringen har sin egen stämpel för pilgrimspasset.

Läs mer om Pilgrimsvandring till NidarosStråsjöledenTrönöleden och Kungsgården Långvinds pilgrimsvandringspaket.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 13 juni 2021


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv