Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Hälsingerunor
levererar igen

Print Friendly, PDF & Email

”Hälsingerunor en hembygdsbok 2020” levererar igen. Årsboken är levande hembygdshistoria för Hälsingland. Den kom lagom till jul och är som vanligt välmatad och läsvärd.

Bakom Hälsingerunor står Hälsinglands hembygdskrets. I år innehåller den 25 historiska och biografiska artiklar, förord, författarpresentationer och rapporter från Hälsinglands hembygdsföreningar. Boken omfattar 192 sidor.

Långvind.com gör sin vana trogen ett nedslag bland artiklarna från Hälsingekusten, som i årets bok är många.

”Rysshärjningarna – dystert 300-årsminne” av Lennart Ersson fångar ryssarnas framfart på Hälsingekusten. Den överlägsna ryska krigsmakten hade cirka 33 galärer och närmare 7 000 man, varav cirka 700 beridna kosacker, som i maj 1720 plundrade och brände Ljusne bruk, Österby bruk, Söderhamn, Långvinds bruk, Njutånger, Iggesunds bruk. Hudiksvall och Gnarps masugn.

Lennart Ersson porträtterar också i en separat artikel en legendarisk men föga känd landshövding, Hugo Hamilton, som såg till att Gävle aldrig blev ryssarnas rov och hjälpte Hudiksvall att få ett nytt läroverk.

”Helsingia maritima – några medeltida ortnamn och företeelser” är en artikel av Christer Westerdahl, som behandlar medeltidens Hälsingland, som i sin kustdel också innefattade Medelpad och Ångermanland. Han berättar om Sankt Olofs hamn, som funnit både i Selånger utanför Sundsvall (Medelpad) och på Drakön sydöst om dagens Hudiksvall (Hälsingland). Draköhamnen är särskilt intressant, som under 200 år (1250–1450), var en viktig hamn. Han går också igenom ortnamn – som avslöjar var man hade farleder, drog båtar över näs och hade vinterled på isen – och skeppstyper som kuggar och haxar, liksom företeelsen med stenlagda labyrinter, transportorganisationer, saltframställning och skjutshåll till sjöss.

Gunnar Englund berättar om kustsocknen Skog i form av, ”Ett konstverk berättar – Skogs socken under medeltiden”. Artikeln handlar inte bara om konstverk från 2019 av Björn Gimstedt, utan betydligt mer om medeltidshistoria i Skog.

Andra artiklar rör personer i kustens socknar eller städer, till exempel Roger Byströms porträtt av ”Erik Gustav Kring – en allmogekonstnär från Norrala”.

Det finns också en del artiklar – till exempel ”Skidor och skidfabriker i landskapet”,  ”Samiskt korgmakeri i Hälsingland” och ”70 000 finska krigsbarn fick nya hem i Sverige” – som berör kusten men har fokus på inlandet.

Årsboken har också många andra intressanta artiklar, som behandlar Hälsinglands inre delar eller personer med förankring i dessa, som porträtten ”Karl Rune Nordkvist och den oförlösta revolutionen” av Christer Nilsson och ”Emy Storm och luffaren Harry” av Bror Richard Svärd.

En nog så viktig genomgång är ”Nyutkommen litteratur om Hälsingland”, som omfattar hela 25 böcker och skrifter.

Bakom boken står en redaktionskommitté på tre personer, med Jan-Eric Berger, Trönö, som drivande kraft.

Hälsingerunor har – med några avbrott då och då – kommit ut sedan 1921. Till en början täckte den i huvudsak sydvästra Hälsingland, men började ganska snart täcka hela Hälsingland.

Långvind.com har tidigare skrivit om årsboken Hälsingerunor: Hälsingerunor välmatad årsbok (30 november 2018), Hälsingerunor pålitlig vän (20 december 2015), Blandat i Hälsingerunor (28 november 2014) och Hälsingerunor med kustglimtar (29 november 2012).

Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv