Boka boende på Kungsgården Långvind!

Allt fler bryggor
på Hälsingekusten

Print Friendly, PDF & Email

Bryggorna växer i antal och längd på Hälsingekusten och Gästrikekusten. Nu finns det över tio mil bryggor utmed Gävleborgskusten, rapporterar Sveriges Radio P 4 Gävleborg. Detta oroar naturvårdare, eftersom bryggorna påverkar havsmiljön negativt.

– Man brukar vilja ha ett skyddat område att anlägga sin brygga i, och det är ofta grunda vikar, och det är där som man hittar havets barnkammar, där vi har den här vegetationen som är väldigt produktiv. De har samma område som de är intresserade av, bryggbyggarna och havets barnkammare, säger Simon Mårell, marinbiolog på Länsstyrelsen Gävleborg, till Radio Gävleborg.

Havsmiljöinstitutet har gjort en undersökning av bryggor längs länets kust. I dag finns det 2,5 gånger fler bryggor vid Gävleborgskusten jämfört med på 1960-talet.

I dag finns bryggor i var femte grund vik i Östersjön.

Trenden är likadan i hela landet.

Ett av problemen är att bryggorna skuggar bottnen. Det är skillnad på bryggor och bryggor. Störst skada gör flytbryggor.

– Det finns många studier som visar att en flytbrygga har en mycker starkare skuggning än en pålad brygga som är lite upphöjd. En flytbrygga släpper inte in ljus från sidorna på samma sätt, och undervattenväxter behöver mycket solljus för att kunna växa och leva, och klarar sig inte under bryggan när det blir så stark skuggning, säger Simon Mårell.

Han ger tips på hur man ska bygga bryggor, som minimerar skadan:
• anlägg bryggan på så djupt vatten som möjligt; ett bra mått är ett djup på tre meter;
• bygg längre bryggor istället för flera korta bryggor intill varandra;
• bygg pålad brygga istället för flytbrygga.

Bryggan på bilden är gästbryggan i Långvindsbruk, som är en flytbrygga på relativt djupt vatten med en ramp.

Text och foto:
Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv