Boka boende på Kungsgården Långvind!

”Glada Hudik” mycket
äldre än många tror

Print Friendly, PDF & Email

Uttrycket ”Glada Hudik” tror många är ett begrepp från sent artonhundratal och träpatroners festande på Stadshotellet. Hudiksvalls turistbyrå påstår det till och med på upptryckta tygkassar. Det är fel! Glada Hudik går tillbaka till sent sjuttonhundratal.

Långvind.com reder ut historien bakom ”Glada Hudik” i en artikel på Långvind.com, Glada Hudik.

Hudiksvallskännaren och tidigare HT-journalisten Lennart Ersson säger till Långvind.com att Glada Hudik sannolikt går tillbaka till sent sjuttonhundratal. Han berättar i ett brev till Långvind.com:s Jörgen Bengtson om boken Hudiksvalls historia del 2. I den beskriver författaren ”ytterst målande folklivet runt sekelskiftet 1700–1800 och den idyll som rådde i Hudiksvall med en utpräglat vänlig gästfrihet och ett ytterst kultiverat nöjesliv. Hudiksvall var en sjungande och musicerande stad vid den här tiden”.

Brunnsepoken med vidhängande kulturyttringar spelade en viktig roll.

– I slutet av 1700-talet hade apotekare Erik Djurman upptäckt en järnhaltig källa utanför stadens västra tull och där startade brunnsdrickningen som med tiden antog imponerande former, skriver Lennart Ersson.

Förmöget folk började resa till Hudiksvall för att ”dricka brunn” i Brunnsparken, på den plats där Hudiksvalls teater ligger sedan 1882. Det räckte inte långt med vatten. Människorna ville också har mat och underhållning, vilket fick den lilla staden att växa. Hudiksvallsborna fick tidigt rykte om sig att vara ovanligt glada och gästfria.

– Folk drack det hälsobringande vattnet vid exakta tider på dygnet och i mellantiden ägnade man sig åt ridpartier, strövtåg i stadsparkens och Lillfärdens omgivningar, utflykter i form av roddturer på Lillfjärden och med tiden också teaterspelande. Hudiksvalls teatertradition går ända tillbaka till brunnsepoken. Det är klart att människor som kunde leva sånt lyxliv måste uppfattas som lyckliga och glada, skriver Lennart Ersson.

På vintrarna ägnade sig de här människorna åt täta baler och festligheter i regel på läroverkets högtidssal. Förutom att staden höll sig med eget teatergäng kom ofta resande teatersällskap, berättar han.

Begreppet ”Glada Hudik” finns i många belägg från början av artonhundratalet. Då är det bland annat kopplat till musik- och teatersällskap som fanns i staden, till exempel Hudiksvalls musikaliska sällskap, grundat 1813 under namnet Musikaliska gillet, som är ett av Sveriges äldsta musikaliska sällskap. Staden fick också tidigt teaterverksamhet.

Lennart Ersson tror att begreppet Glada Hudik har förstärkts under en lång tid genom flera generationer. Experter på marknadsföring i allmänhet och platsvarumärken i synnerhet anser att begreppet ”Glada Hudik” är ett av Sveriges starkaste platsvarumärken.

I dag är ”Glada Hudik” kopplat till mycket: Glada Hudik-teatern, besöksnäringsorganisationen Destination Glada Hudik, destinationsbolaget och turistbyrån Visit Glada Hudik, Mulle Meck i Glada Hudik, Värdshuset Glada Hudik, Kulturhuset Glada Hudik, priset Glada Hudik utdelat av Hälsinglands sparbank, evenemangsveckan Glada Hudik Summer Meet, Dansklubben Glada Hudik, olika projekt med begreppet ”Glada Hudik” i och inte minst kommunens användning av Glada Hudik.

Sveriges Television har haft ett inslag om begreppet, Varför Glada Hudik? (28 januari 2011). Lennart Ersson utvecklar sin kunskap om Glada Hudik i ett brev till Jörgen Bengtson (30 mars 2018).

– Jag vill påstå att risken att någon annan stad skulle kunna stjäla vårt epitet är obefintlig. ”Glada” fungerar bara ihop med ”Hudik”. Pröva får Du se. Glada Hälsingborg, Glada Malmö, Glada Haparanda, Glada Ljusdal. Nej, inget fungerar, skriver Lennart Ersson som avslutning i sitt brev till Jörgen Bengtson.

Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv