Boka boende på Kungsgården Långvind!

Se våra rum!

Norden skolar
franska kockar

Print Friendly, PDF & Email

Restaurangakademiens kreativa ledare, Magnus Svensson, tog publiken i Kolhuset, Långvindsbruk, med storm på torsdagskvällen. Med kort varsel ersatte han Carl-Jan Granqvist, som på grund av dödsfall i familjen blev tvungen att ställa in sitt föredrag i Långvind.

Mgnus Svensson i Kolhuset– Jag kommer från den gastronomiska mittpunkten i Sverige, Bollnäs. Jag är professionell på att äta och driva. Jag har lagt ner alla andra intressen, säger Magnus Svensson med glimten i ögat.

Han har, efter många år i världen, slagit sig ner i sörmländska Sparreholm.

Han är – liksom Carl-Jan Granqvist – kock, sommelier, matkonsult, estradör, författare och talare. Han har en sjuårig ”kockutbildning” som bland annat kock och filosofie kandidat i måltidskunskap.

– Jag är Sverige bäst utbildade servitör, konstaterar han torrt.

Hans intresse för och gedigna kunskap om mat och dryck sätter tonen för kvällen.

– Hur många restauranger fanns det i Bollnäs, när jag växte upp? frågar Magnus Svensson, född 1968.

– Noll, svarar han innan någon i den fyrtiohövdade publiken hinner svara.

År 1979 nådde Sverige botten kulinariskt, med cirka 700 restauranger med serveringstillstånd, berättar Magnus Svensson. I dag har Sverige 14 000 restauranger, kaféer och barer med serveringstillstånd. Det finns över 300 bryggerier mot tre 1986.

Magnus Svensson, Kolhuset– Vi har något att exportera till hela världen. Vi sitter på något som är unikt. Vi ska hjälpa och stötta varandra, fortsätter traktören Svensson och kommer sedan med en nyhet för de flesta:

– Nu skickar Frankrike sina kockar till Norden. Vi har en fantastisk möjlighet i Sverige.

Han hyllar det nordiska köket i allmänhet och svenska i synnerhet, framför allt på grund av den otroliga mångfald som finns.

– Sätt en spik i Ystad, vänd på Sverige och vi hamnar i Rom. Vi har världens nordligaste odlingsområde, slår Magnus Svensson fast, raserar myten om att Medelhavsländerna har fler soltimmar än Sverige under sommaren och skickar iväg citatvärda uttalanden:

– Sverige är blindtarmen, som hänger ner från Nordbpolen, summerar han Sveriges kulinariska och geopolitiska position

– Det är olikheterna som gör Sverige unikt.

– Vi har fantastiska möjligheter i Sverige.

Samtidigt tycker han att Sverige har en konstig mathistoria, med husmanskonst som inte är det, för de flesta ”husmanskosträtter” kom först i mitten av 1800-talet med potatisen, sockret och ättikan. De två senare, sött och surt, ”är två smaker som bara finns i Sverige”.

– Det är olikheterna som gör Sverige unikt, säger han och radar upp exempel på olikheter i jord, klimat, grödor och personer som hanterar dem, som sammantaget ger Sverige en terroir som inget annat land.

– Vinden har vänt. Vi har fått intresse för svenska smaker, säger Magnus Svensson, som predikar mångfald och olikheter om mat och dryck; han använder gärna det engelska ordet ”diversity”.

”Terroir” är ett franskt uttryck (på franska stavat ”terroire”), som kommer från ordet ”terre”, som betyder ”land”. Det uttrycker olika karakteristiska kvalitéer kring en specifik plats så som jordmån, geografi, geologi och klimat och hur dessa interagerar med exempelvis växters genetik eller framställning av matvaror. Begreppet innefattar även platsens traditioner och kultur. Begreppet används främst inom jordbruket. Lite fritt översatt betyder terroir ”platsens känsla”.

Magnus Svensson talar mycket om äpplen, som han ser en ljus framtid för i Sverige.

– Tack vare klimatet är syran så frisk, säger han.

Magnus Svensson appelprovningMot slutet av föredraget, får publiken prova två äppelmuster från 2013, en från Bjäre, Skåne och en från Vätterbranten, Småland. Publiken smakar, smackar och bedömer som vid värsta vinprovning.

Sedan är det dags för nästa provsmakning: alkoholhaltiga äppelbrygder. Publiken är överens: svenska äpplen smakar! Långvind.com smakar ett svenskt äppelbrännvin, gjort på Ingrid Marie från Rudby by, Vätterbranten, Småland, som har en fantastisk smak, fyllig arom och stor eftersmak.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Nyheten uppdaterad 13 augusti 2016

 


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv