Boka boende på Kungsgården Långvind!

Havsskördar på
Hälsingekusten?

PrintFriendly and PDF

Kan odling av av sjöpung, alger och sockertång vara en framtid för Hälsingekusten? Kommer vi i framtiden att se ”havsbönder” längs Hälsingekusten?

Absolut, tror experter som tidningen Hav & Vatten intervjuar i senaste numret, som kom ut i dag. Utgivare är Havs- och vattenmyndigheten.

– Det här kommer att bli en industri att räkna med i Sverige, det är vi väldigt säkra på. Alger kan användas till allt och det finns ett jättestort intresse för dem, säger Fredrik Gröndahl, projektansvarig för Seafarm, en två hektar stor algodling på Västkusten.

Han uttalar sig i senaste numret av Hav & Vatten (nummer 2, 2017), där havsbönderna berättar om sina blå åkrar och hur de vill kombinera företagande och miljönytta.

Seafarm är ett forskningsprojekt, som drivs av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och Göteborgs universitet. Marinbiologer, kemister, livsmedelsvetare, ingenjörer och ekonomer arbetar tillsammans.

Seafarm har också hittat nya, lämpliga områden längs Västkusten, där algodlingar inte krockar med transportleder, turism och naturvård.

– Vi har försökt lägga odlingarna utomskärs för att inte störa badgäster och andra. Om vi använder alla de områden som blir kvar skulle det kunna bli en miljardindustri, säger Fredrik Gröndahl till tidningen.

I Hav & Vatten berättar Fredrik Norén och hans kollegor på Biogas Marin utanför Tjörn om bytet från musselodling till sjöpungsodling. I dag går skörden främst till biogas och fiskfoder, men snart kan sjöpung landa på tallrikarna.

– Det är en sådan oerhörd potential i den här lilla påsen: 60 procent bra marina proteiner och sju procent fett, varav hälften är omega 3, det vill säga mer än i fisk. Jag älskar ostron, och det här smakar väldigt likt. Hemma brukar jag woka dem, säger Fredrik Norén till Hav & Vatten och visar upp en påse med sjöpung.

Vattenbruk innebär att man odlar vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och musslor. Det är inget nytt i Sverige. Redan under medeltiden odlade svenska munkar karp; på 1800-talet började vi föda upp regnbåge; på 1970-talet kom musselodlingarna.

Regeringen har öronmärkt 14 miljoner för nya vattenbrukssatsningar i sin livsmedelsstrategi, som gäller fram till 2019.

Jörgen Bengtson


Nyheter från Hälsingekusten Nyhetsarkiv